epilog

Så, med det mesta av disken från igår avklarad kan det vara på sin plats med en liten mission summary report. Först av allt bör konstateras att det var en i alla avseenden rasande trevlig kväll. Att vi bara var fyra vid bordet bidrog till att alla var del i det gemensamma samtalet, och satsningen på snabblagat men gott och vinvänligt höll hela vägen. Korta noteringar har redan postats nedan, men här följer en sammanfattning:



Ayala Zéro Dosage NV
En champagne utan tillsatt socker (dosage). Trenden har ju generellt gått mot ökade sockerdoser, vilket anses göra champagnen mer lättillgänglig men samtidigt mindre intressant, ungefär. Det där med torr, kall etc har tjatats tillräckligt, men visst ligger det en del i det. Den här champagnen har uppmärksammats i positiva termer av en del vinskribenter, och det är inte utan viss förväntan jag korkar upp. Doften är innehållsrik, lovande och bjuder på såväl jästigt brödiga toner som en del mogna gula äpplen. Smaken är dessvärre en besvikelse. Det känns snipigt, lite kort och citrusdominerat. Vart tog alla dofter vägen? Till små löjromstoasts passar det dock utmärkt och den friska syran kickar igång smaklökarna. Ingen nybörjarchampagne.




1997 Volnay Champans Domaine Marquis d´Angerville
Wow! Doftmässigt ett vin som lever upp till devisen "stor & utvecklad"; vinmannens definition på ett en bra vindoft. Här finns solvarma jordgubbar, sandelträ, kryddor i en underbar mogen ton. I munnen frisk syra, god frukt, bra längd och kryddigt slut. Frukten är nedtonad efter elva år i flaska men ändå så närvarande. Mums! På Cellartracker verkar omdömena mer ljumma, men till kalvlever anglais satt det här som en smäck! Flaskan inköpt på vinauktion.


Till hängmörad entrecote helstekt i ugn serverades tre Bordeauxer:

2001 Château Haut-Bages Averous; Pauillac
Andravinet till Chateau Lynch-Bages, och en Pauillac på väg mot mognad. Borde passa mig perfekt. Vinmannen och jag har skilda uppfattningar. Han pratar på om ceder och svarta vinbär men jag sittar och saknar blydaggen. För mig är inte det här en skolboks-Pauillac, även om jag efterhand plockar upp noterna han refererar till och vinet i mitt tycke växer under kvällen. Framför allt är det en kryddighet och eldighet jag uppfattar i smaken som jag normalt inte förknippar med min favvo-kommun, och som sagt för lite blyerts. Det är dock ett riktigt gott vin som kanske kan behöva ytterligare något år. Vinet kommer från Vinmannens och Direktörens sortiment.

2003 Château d´Aiguilhe; Côtes de Castillon
Här kommer den totala vatendelaren. Jag finner mig helt ensam mot övermakten. IT-mannen applåderar och beställer en låda, Direktören myser och pyser förnöjt och Vinmannens svada går igång om otroligt välintegrerade fat utan överdriven mockarostning, täthet, struktur, fruktighet, fantastiskt vinmakeri etc, etc... Och jag fattar ingenting. Ja, doften är stor och påträngande, på ett inte helt angenämnt sätt. Massor av frukt. Massor av allt. I munnen tätt, nästan visköst, fruktigt, kryddigt och ... sött. Nej, det är naturligtvis ingen ryggradslös fruktbomb, men i mitt tycke för sötfruktig. De snyggt rostade faten får vara hur välintegrerade de vill, de stramar ändå inte upp det här bygget tillräckligt. Enligt en artikel på Wine Spectator är druvblandningen 80% merlot och 20% cabernet franc. Var är mina cabernet sauvignon!?

Jag vet dock med mig att yngre Bordeuax inte alltid faller väl ut hos mig. Det kommer att bli intressant att följa det här vinets utvecking, för så mycket förstår jag att det är balanserat mitt i all sin kraft och sådant lär ju ska båda gott. Vinet har också nyligen lanserats av Vinmannen et al. Att det är något av ett kultvin med greve von Neippberg som producent och Stéphane Derenoncourt som konsult bidrar säkert till hajpen kring detta vin, som lär sälja slut kvickare än någon hinner säga Un bon vin rouge de d´Aiguilhe et Stéphane Derenoncourt .

Jag låter två av rätt många kommentarer på CellarTracker avrunda diskussionerna:

• rated 92 points: Beautiful wine. Dark red fruit with silky smooth tannins make this wine a little bit New World in style but showing some terroir. The finish was long and relatively dry. Decanted for two hours before drinking


• This wine might have merit but I am so disgusted with the oak, I cannot focus on anything else. This is like a decent Ridge Zinfandel with a few shots of vanilla extract. I am SO tired of over-oaked mod merlot.

1989 Chateau Figeac, St Emilion
Oj! Så här skall det ju vara! Doften fylld av mognadstoner samtidigt som det finns ett spännande drag av torra örter eller nästan hö. Jag hittar också "krut?" i min notering... Hmm - vad tänkte jag där? Hur som helst så är smaken balanserad, mogen, lite slank men ändå underbart munfyllande utan att vara påträngande; som en god vän vars sällskap man aldrig tröttnar på! Skillnaden mot d´Aiguilhe kan inte vara tydligare. Tack och lov är Vinmannen på min sida den här gången - det här var riktigt bra. Druvsammansättningen är CS 35%, CF 35% och Merlot 30%. Vinet har funnits i BS, men Vinmannens lager är härmed slut...

1983 Gould Campbell Vintage Port
Ett bra, stabilt portvin; lite lättare i stilen och med klara körsbärstoner i såväl doft som smak som mest framträdande egenskap. Ur Vinmannens källare. Till blandade ostar.

1970 Chateau Rieussec
En flaska från min egen källare, inropad på decemberauktionen. Frestelsen att prova en av dessa juveler (en till ligger och väntar) blev för stor, och i mitt tycke var utdelningen god. Mogen sauternes kan få en nedtonad sötma, och så var fallet här. Till Vinmannens Crêpes Suzettes var det kanske i torraste laget, men mig störde det inte. Saffranstonerna fanns där, men var inte lika framträdande som i Chateau Simon 1983 som vi provade i mars. Jag noterade petroleumliknande drag av mogen riesling, vilket kändes lite udda men som inte störde. Dessutom en del torkad aprikos, honung etc... Mycket gott, men kanske inte fyra gånger bättre än just Ch Simon, vilket priset indikerar.

Sammanfattningsvis en riktigt skön kväll med goda vänner och goda viner, och som genomfördes med ett minimum av planering och framförhållning. Något att göra om!

PS För den som vill balansera sin bild hänvisas med varm hand till Vinmannen själv...