Jag fortsätter utflykterna i det snabbt sinande förrådet av kvalitativa halvflaskor. Dags att fylla på kvoten av Chateauneuf-du-Pape...
Det här blir ingen lång post. Inspirationen är inte på topp i kväll, och jag samlar krafter till konjärmiddagen hos hr Raketingenjören i morgon.
Färgen är mycket klar och genomskinlig; nästan drag åt mörk rosé i kanterna. Doften är fantastiskt lockande och mångfacetterad. Multna löv, körsbärsfrukt, söta små solvarma jordgubbar och örtkryddor. Mer finstämt än eldigt driv och fullmatat. Behagligt.
I munnen är känslan slank och med ett endast lätt uppstramande slut. Trots det ett allt annat än ryggradslöst vin. Återigen balans. Smaken är dock på något sätt lite tillbakahållen; inget som blommar ut i munnen riktigt. Kanske inte kort i egentlig mening, men inte lika flerdimensionell som doften.
Lustigt; gårdagens vin bjöd på mer spännande smak än doft och i kväll var förhållandet omvänt. Vin är spännande!
PS På SB saluförs nu årgång 2006. Vad hände med 2005?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Den fläktade förbi hyllorna snabbt och effektivt ;-)
Det ante mig... Ibland blir man inte klok på hur årgångsbytena går till i den där butiken.
Nollsexan lär visst vara helt ok den också...
Skicka en kommentar