valborgslunch och dito middag

Så var det dags igen. Jag kan konstatera att det är min tredje valborg jag bloggar om - tiden går... Det högst informella sällskapet Konjärerna bildades en valborgsmässoafton för snart femton år sedan, och allt sedan dess har årsdagen inneburit en återträff under lite enklare former. Enklare och enklare. Ambitionerna för sillunchen har sedan länge lämnat det normala, och i år tog vi det ett steg längre.

Som konstaterats tidigare så har min roll vid dessa tillfällen varit att stå för "det lilla extra"; ett ganska tacksamt uppdrag om jag får säga det själv. Samtidigt är det här verkligen knytkalasens knytkalas, där allt möjligt dukas upp och plockas fram och bjuds på friskt runt omkring. Raketingenjörens suveräna chokladtårta, direktörens ostar, vinmannens vin (naturligtvis) och pokermannens anklever...

Pokermannen öppnar sauternes och konjären halstrar anklever på spritkök

Den confiterade oxsvansen hade jag packat ihop i en form och mättat med smält ankfett till en rillette. Av färskpressad äppeljuice, gelatin och fint tärnade granny-smith-äpplen blev det en äppelgelé. Munsbitar av hel anklever halstrades över trangiakökets spritlåga. Några färdigrostade brödskivor som stektes på i pannan med ankfett vid serveringstillfället, lite crema di balsamico och några flingor salt - et voila! ett litet tilltugg i all anspråklöshet... Tanken - i den mån det fanns någon - var att blanda texturer; frasigt stekt bröd, trådig oxsvans och smältande anklever. Mycket gott och uppskattat blev det i alla fall!

Oxsvansrillette, äppelgelé och halstrad anklever (nej, det är inte en pannbiff i förgrunden)

Till detta serverades en sauternes ur vinmannens et al digra portfölj; Chateau Guiraud 1997. Ett fantastiskt gott vin i den lite lättare sauternesstilen. Jag provade också med en halvtorr tysk; Dr Pauly Bergweiler Erdener Herrenberg Riesling Auslese 1994 som dock kändes lite platt och syrafattig. Efterhand blev det dags för kaffe, tårta, avec och cigarr.

Avec

Njutningen fullkomnad. Egen fällstol blir fast inslag i valborgspackningen framöver.

Konjär mår bra

Hustrun och sonen förbarmade sig och ryckte ut för att hämta upp mig och packning vid fyratiden. En dryg timme senare satt vi på bussen hem till P och S. Där börjades det om med champagne från Pannier; en ny bekantskap för mig. Trevlig, lite lättare och friskare än Palmer & Co men med kvaliteter klart överstigande prislappen.

Till mixed grill serverades Basilisk Shiraz Mourvèdre 2006; ett ganska typiskt Nya världen-shiraz med syltiga, peppriga toner och en del lakrits. Normalt inte mitt förstahandsal, men ett välgjort och rättframt vin som i sammanhanget kom helt till sin rätt. Med den uppsjö av ganska blandade och delvis starka smaker som kyckling, korvar, apelsinmarinerat nötkött och sallad med grillade grönsaker (allt väldigt gott!) så skulle något mer finstämt hamnat ohjälpligt i bakgrunden.

Så avslutades valborg denna gång, och för första gången på flera år var vårkänslan omisstaglig och bar klara drag av sommar i sig...