Hela veckan är förlagd i beredskap och följaktligen inget vin. Enda undantaget blev i onsdags när jag bytt bort beredksapen en natt för en ledningsgruppskonferens (och just den natten blev naturligtvis en hel del jobb för min stackars ersättare...) och vi besökte ytterligare en av dessa konferensgårdar i Stockholmstrakten. Den här, Såstaholm, är känd som gammalt skådespelarpang och alla rummen bär namn som Karl Gerhard, Zarah Leander, Nils Poppe...
Maten höll bra klass utan att nå några oväntade höjder, men vinerna kändes i sammanhanget lite - hur skall jag säga? - enkla, kanske. Till ankleverbrûlée serverades inte den sauternes som stod på hemsidan utan en muscat beaume de venice. Tja, muscatviner är ett fält jag avstått från att utforska. Lite för parfymerat för mig. Den pata-negra-svepta gösen på len potatispuré ledsagades av en chilensk pinot noir. Jag var tvungen att be henne kontrollera att det verkligen var en pinot noir - hade jag fått det blint hade jag aldrig gissat i den riktningen! Varmt, sötfruktigt och utan släktskap till den finlemmade, högsyrade, friska, hallonfruktiga drycken från t ex Bourgogne.
Nya världen har fortsatt uppförsbacke hos mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Muscat Beaumes-de-Venise är ingen höjdare. Som tur är så finns det mycket annat gott i närområdet när man är där och cyklar. :-)
Vad gäller söta viner så kräver min gom rejäl syra för att det ska vara drickbart och då går en hel del bort...
Såstaholm ligger i mina trakter och har annars ett mycket gott gastronomiskt rykte bland kursgårdar... låter som de behöver vässa vinsidan en del. Jag kan gilla en Muscat Beaumes de Venise, men knappast rätt val till en rätt med anklever... och chilensk Pinot är ofta ganska långt från Bourgogne (även om man skall passa sig för fördomar och generaliseringar).
Tja, jag kanske var lite onödigt kort i tonen rörande maten - den var faktiskt riktigt bra i sammanhanget. Särskilt plus för riklig lunchbuffé med bra variation.
Just det gjorde kanske kontrasten med vinet större.
Beaumes-de-Venise till anklever låter snudd på obehagligt!
Vad gäller Pinot Noir så råder jag dig ge en schysst pinne från exempelvis Isabel eller Felton Road övertyga dig att det finns hopp :-)
Jodå, det finns en del pinot från nya världen som funnit nåd hos mig. Amerikanska Rutz Cellars som jag provat ett par gånger hos Vinmannen har t ex haft sakerna på rätta stället.
Och Isabel låter intressant - prissänkt också!
Det jag reagerade på var att den chilenska pinoten på ett nästan parodiskt sätt exemplifierade vad jag inte gillar med en del viner från varmare klimat. Elegansen var borta och ersatt av en tunggumpig sötflabbighet, lite krasst uttryckt. Not nice.
Skicka en kommentar