söndag, oktober 12, 2008

alla dessa val...

En beredskapshelg går mot sitt slut. I stället för att dricka vin får man kompensera genom att läsa om vin och planera kommande inköp. Det senare är just nu svårare än någonsin.

Skall man lägga tid och pengar på att hitta guldkornen bland de Bordeaux 2005 som släpps för beställning på onsdag? Nog för att alla dessa viner mer eller mindre är guldkorn, men det känns viktigare än någonsin att välja efter prestation och inte etikett. Etiketterna är dyra i Bordeuax nuförtiden... Och hur förklarar man att La Lagune toppar Decanters test när Andreas Larsson sågar det längs fotknölarna i Livets Goda?

Eller skall man strunta i det och koncentrera sig på fynden i novembersläppet? Barolo, Bourgogne, Guigals La-La-La 2004 och självaste DRC!?

Eller fokusera på drickfärdiga buteljer; chansningar på udda flaskor med tvivelaktig härkomst som säljs på vinauktionen för enstaka flaskor i december?

Alldeles för många flaskor, alldeles för lite tid (och pengar).

9 kommentarer:

MSVin sa...

Ja, det är för jobbigt. Går själv och funderar på hur jag ska förhålla mig till en primuer på onsdag, ska jag köa och satsa pengar på detta gigantiska lotteri, utan av egentligan veta vad jag får, förutom årgång 2005 som är väldigt bra, men med stora variationer. Och sitta där med en låda av tredjehandsvalet och tänka jag fick ju i alla fall tag på några... Ja, jag vet inte...

Finare Vinare sa...

Vi tänker gärna att inte låta försäljningsmodellen styra vad man köper, både när det gäller tillfälligt släpp och primörförsäljning. Dvs bara gå för dem man egentligen vill ha. Men det finns säkert argument för andra strategier...

Vintresserad sa...

Har funderat en hel del kring samma frågor, dock utan att komma fram till något entydigt, rakt svar. När det gäller Bordeaux 2005 kan man göra som F&V - dvs bara gå för dem man verkligen vill ha; men om de kostar 3 ggr så mkt som 2004 (tex Leoville-Poyferre) så är det svårt att inte låta ekonomi bli en del av ekvationen. En efterhängsen förkylning har dessutom gjort att listan över viner att prova bara blir längre... och så kommer november-släppet med ett stort antal intressanta viner från många distrikt, men även här höjda priser (Scavinos Barolos, även om det bara är ca 10-15% upp om jag minns rätt). So many wines, so little time...

Vinmannen sa...

varför betala så högt pris för en primeur, varför 3418kr för en Léoville-las-Cases när en 1988 kostar 2000kr på bolaget, eller 684kr för en sociando-mallet när en 1995 kostar 670kr?

Skulle 2005 vara så mycket bättre investering?
Men vinet ska väl ändå drickas (?) och hur bra 2005 än skulle vara så visar den ju knappast sin potential imorgon!!

Winepunker sa...

Alltså, 2005 _är_ en riktig überårgång (hade förmånen att prova en hel hög när Tryffelsvinet ställde ut på Nordiska Museet för något år sedan), men fullkomligt larvigt dyr. Investeringsmässigt är det nog vettigare att köpa äldre årgångar på auktion (eller Bolaget som vinmannen föreslog), men bara tanken på hur '05 kan bli om 15-20 får mina händer att svettas.
Jag vill _inte_ betala, men heller inte vara utan, så det blir väl att köa i morgon och hoppas på lagom utdelning (fast jag kommer bara att köpa det jag redan provat och _vet_ är bra, eller i alla fall lovande)...

konjären sa...

Problemet är väl att man varit inne på det här med århundradets årgång några gånger förut, men fått revidera sig efterhand. T ex 2000 framstår ju inte i dagens värderingar som lika lysande som den utmålades då. Och 2003 som också hyllades vid lanseringen är kanske ännu mer tveksam idag. Jag har en känsla av att åtminstone jag själv föredrar 2004, utan att ha gjort särskilt många vertikaler.

Hur som helst så lär jag försöka smita ifrån en stund och få in en mindre beställning med ett par, tre utvalda poster. Max en 6-8 flaskor. 10 kanske. Eller 12...

Vinmannen sa...

En mycket förnuftigt inlägg konjären, jag håller verkligen med....
Hysterin var exakt likadan 2000, det finns en gräns för hur många gånger man kan deklarera århundradets årgång.

anders wennerstrand sa...

Visst finns det en sådan gräns! Det går ju bara hundra år på ett århundrade.

Och bordelaisarna har redan slösat bort åtminstone fyra år sedan sekelskiftet utan att utropa århundradets årgång. Återstår alltså 96. Där nånstans går gränsen.

konjären sa...

Jag antar att 2001, 2002, 2004, 2006 och 2007 faktiskt inte fått det epitetet, så - om man nu räknar in 2000 i detta århundrade vilket väl formellt inte är riktigt - tre år av sju möjliga ger ett ratio på närmare 43% århundradets årgång! Starkt jobbat!