vin - en materialsport

Jag har länge känt ett behov av att utvidga och uppgradera mitt glassortiment. Vardagsglasen är verkligen vardagsglas, och finglasen är inte optimala i formen (för små i volym och för vida i öppningen). Av en slump gick jag idag förbi en Cerverabutik som skulle upphöra. 50% rabatt på allt i butiken innebar även 50% rabatt på det begränsade urval av Riedelglas som fortfarande fanns kvar. Nej, jag föll inte för den handblåsta Sommelierserien om än det hade varit skönt, men åtta glas vardera av deras maskintillverkade Chablis respektive Burgundy följde lydigt med hem. Med den sinnrika tabellen som följde med kan man läsa ut att Chablis även med fördel används till Viognier och Sémillon, medan Burgundy är valet för bland annat Barbaresco och Barolo.

En smyginvigning fick kvällen bjuda på, och min enda bourgogne på halvflaska korkades upp. Labouré-Roi 2005 Bourgogne Rouge (för säkerhets skull med tillägget Pinot Noir tydligt tryckt på etiketten) har en oväntat stor och fin doft, som bjuder på hallon (-båtar?), kryddor och någon oidentifierad mörk blomma. I alla fall något inslag av flora; oklart vad. Smaken erbjuder dock inte lika mycket för fantasin. Lite gles och snipig, men med en trevlig, kryddig finish. Ett vin att lukta på hellre än dricka, om man vill vara elak.

En snabb jämförelse med vardagsvinglaset faller - inte oväntat - ut till Riedels övertydliga fördel. Lite som att jämföra en Bollinger Grande Année -95 med Åkessons vita på tetrapak blandat med Loka (ett test som t o m jujutsumannen klarade av på sin svensexa för ett par år sedan). Bra vin blir ännu bättre i bra glas, och halvbra vin i bra glas kan i alla fall erbjuda något att sniffa på i TV-soffan.