lördag, oktober 27, 2007

Nicolas Potel


Till kvällens middag av en långsamt hopputtrad Coq au Vin på kyckling prövades ett vin som bloggarna Drucket, Frankofilen och Finare&Vinare testade simultant för några veckor sedan. En bourgogne från Morey-Saint-Denise av producenten Nicolas Potel fick det bli, årgång 2005. Jag har ingen utpräglad bourgognenäsa och hemfaller oftast åt pinot noir-baserade viner endast för att jag inser att en Pauillac skulle bli för tuff för sammanhanget.
Tyvärr (?) läste jag inte på innan urkorkandet, och omständigheterna ledde till att ingen luftning hann genomföras. Trots detta upptäcktes inga av de unkna aromer som flera andra provare noterade för sex veckor sedan. Slump, utveckling, tidens tand, oskicklig provare - vem vet? Doften var i mitt tycke ganska ren och hallonfruktig med en del kryddor (t o m den där köttfonden skymtar förbi!) och i smaken stram, mera hallon och körsbär, lite kärv och med tilltagande strävhet under kvällen (eller när maten var slut - flera medbloggare har noterat vinet som matkrävande). Det är definitivt ett vin med både frukt och ryggrad, och det fungerade utmärkt till kycklinggrytan. Med tanke på hur det sista glaset beter sig nu, fem timmar efter öppnandet, har jag svårt att lita på SB:s omdöme att det inte vinner på lagring. Gott till mat, men inget fynd och ingen entydlig köprekommendation, blir slutomdömet.
Tillägg: När jag nu avslutar de sista dropparna i vinet kan jag konstatera att det är i det närmaste odrickbart i sin kärvhet. För ungt, javisst, men på något vis känns det mer vant att vinerna går mot ökad drickbarhet och nedtonad kärvhet under en kväll. Hur gick det här till?

2 kommentarer:

Frankofilen sa...

Vad spännande! Det finns säkert en hel del flaskvariation med i spelet. Vi diskuterade ju också det faktum att inte en enda professionell recenscent (förutom Allen Meadows) nämde de unkna sumpiga (reduktiva?) dragen vi alla hittade.
Kan inte den ökade strävheten bero på att vinet helt enkelt slöt sig och frukten försvann (utöver att maten tog slut)? Skall man tro inläggen på eBob så tror många att nollfemmorna går en dyster framtid till mötes närmaste åren innan de blommar upp. Med allt extrakt och tanniner som finns så. Jag har varit med om liknande fenomen några gånger med unga lagrinsviner - att de blir mindre charmiga med luft, men sedan kommer tillbaka efter någon/några dagar i kylen.

finare & vinare sa...

Kul att läsa! Och brukar inte, rent allmänt, strävhet och kärvhet framstå som mest tydligt just *efter* maten. Att vinet slöt sig och blev svårare känns logiskt, precis som Frankofilen skriver. Vi drack två flaskor varav den ena fick vara öppen till dagen efter och kändes just mer knutet... vi kan väl kalla det bourgognetunnel. Det här ungt tuffa vinet behöver nog lagras rätt länge, typ minst fem år...

mvh, Finare & Vinare