Och visst är det gott! Ett vin helt i min stil, som både lovar mycket redan i doften och håller vartenda ord i smaken. Det är inte ofta mungiporna åker upp redan när korken dras ur flaskan, men det var vad som skedde när den där stalldoften omedelbart slog emot mig. Doften är stor och utvecklas under kvällen utan att tappa kraft. Förutom stall finns det järn (blod/mineral?) och en liten del torkad frukt där. Annars är frukten - som Frankofilen redan påpekat - helt kuvad i detta för prislappen storartade vin. Även i smaken är det nämligen andra element som dominerar; saltlakrits, mera järn och en del fat. Även om jag kan längta efter den där blyertsudden och kanske ett lite större djup och längd så är det skönhetsfläckar i protokollet och kommer sig av att vinet automatiskt jämförs med minst dubbelt så dyra flaskor.
Behagligt att slippa fruktdrivna smakbomber och få lite skön, lagom stram old school claret! En stil som antagligen alltför få uppskattar, men som ju gör sig utmärkt till mat eller en ostbit. Till sonens och min latmans-ungkarls-fredagslyx med entrecote och klyftpotatis var det oerhört stabilt. Nå, jag är i gott sällskap av andra vinnördar på nätet när jag konstaterar att det här var ett av mina mer prisvärda inköp på länge. Att Allt om Vins stora test av Systembolagets hela sortiment ger detta vin beteckningen Prisvärt medan nyligen testade halvbesvikelsen och betydligt fruktigare Chateau Moulin de Cassy får Fynd är för mig en gåta.
"We few, we happy few, we band of brothers..." Henry V, Act 4, Scene 3
2 kommentarer:
Lysande inlägg. Detta vin tycks inspirera till alla bloggares litterära ådra. Jag tycker din koppling till St Crispin's Day är genial och kunde inte låta bli att svara på Drucket.
Jag är säker på att gamle Will inte misstycker - han har väl lånat ett och annat själv i sina dar... Väl skaldat!
Skicka en kommentar