tankar från teneriffa

Så är vi åter hemma efter en fantastiskt skön vecka i värmen. Att det skulle vara fullt så varmt - svensk högsommarvärme - hade jag inte väntat mig, men berodde på vindar från Sahara som för tillfället svepte in ön i stoftdis och torr hetta. Timmarna på stranden blev många, med välkomna avbrott för dopp i svalkande böljor och/eller törstsläckande rosé, fatöl och sangria (i hustruns fall även en Bacardi breezer...). På många sätt banalt och trivialt - men för oss just nu var det fantastiskt skönt.

De kulinariska äventyren blev inte många. Restaurangutbudet i och kring Los Cristianos har en tydlig turistinriktning, och överraskningarna blir därmed få. Besöket på Meson Castellano, restaurangen med öns bästa vinlista, blev något av en antiklimax. Visserligen innehöll deras tapas-set-menu den kanske godaste pata negra-skinka jag någonsin ätit och resten var förvisso gott men lite oinspirerat. Men vid det här laget har jag börjat bli allergisk mot restauranger som låter påskina att de har vinambitioner men inte visar något vinintresse:

Kypare 1:

"House wine or wine list?"

Jag:

"Wine list!" (äntligen skulle jag få se något mer än sex spanska budgetklassiker där Sangre de Toro var toppnumret på en vinlista!)

1 minut senare

Kypare 2:

"You ready to order?"

Jag (har vid det laget hunnit till Ribera del Duerosektionen med Pingus, Aalto, Vega Sicilia Unico m fl, m fl - namn jag känner igen men aldrig provat. Konstaterar att årgångar inte är utskrivna):

"Not really..."

Kypare 2:

"Here!" tar fram en flaska från en hylla intill. "This is good rioja!"

Jag:

"Well, I'm not really into rioja."

Kypare 2:

"What you want?" (ser sidan uppslagen i listan) "Ribera del Duero?!"

Jag:

"Probably, yes. What can you tell me of this?" (peka på ett Aaltovin i 40 Euroklassen)

Kypare 2:

"Noo... not having." Hämtar annat vin från annan hylla. "Here! Good Ribera del Duero!"

Jag (känner inte igen något med flaskan, tittar efter namnet i vinlistan...):

"What wine is that - it's not on the list? Is it a Reserva or Crianza?"

Kypare 2 (sneglar lite över min axel):

"Noo... not on list. (tittar på flaskan) It's a Riserva. Good wine!" (är på väg att köra korkskruven i det)

Jag (snabbt):

"How much is it?"

Kypare 2:

"65 Euro"

Jag (kalkylerar den svaga kronan och den uttunnande semesterkassan...):

"Well, we were looking for something in the 30-40 Euro-range..."

Kypare 2 (suckar lätt, himlar knappt märkbart med ögonen):

"30-40 Euro... Hmm." (ropar på kollega)

Kypare 2 och kypare 3 för snabb dialog på spanska. Hittar en tredje flaska, en Reserva, som ställs på bordet.

Kypare 2 (med kypare 3 hängande bredvid):

"This wine, but Crianza. 38 Euro. Good wine."

Kypare 3:

"Crianza, not Reserva." (pekar mot etiketten)

Jag (efter en blick på etiketten och en blick i listan - vinet är inte med - är jag beredd på vad som helst för att få stopp på det hela):

"We'll take it!"

Vinet - en Pago de Carraovejas Crianza 2006 (80% Tempranillo och 20% CS) - var tungt, modernt, tydligt fatat, fruktigt, fylligt. Ändå ett av det godare vinerna under veckan - de mer ambitiösa vinmakningsmetoderna ger trots allt ett visst resultat, vilket härmed motvilligt erkännes...

Fler iakttagelser följer!