Man gör en del iakttagelser och reflektioner på semester. En del bekräftar redan bestämda uppfattningar, annat ger nya insikter. Bland det jag lärde mig eller fick vidimerat under en vecka på Teneriffa fanns - förutom betraktelsen i posten nedan - också följande:
- Det finns drickbar, ja nästan njutbar spansk brandy. Carlos I smakade visserligen mest bränt socker, men det var bra bränt socker!
- Det finns till och med cava med karaktär. Tyvärr fångade jag inte märket på de glas med inhemskt bubbel vi beställde in som aperitif på en bättre "italiensk" restaurang.
- Övrig cava som kom i min väg var besvikelser
- Champagne är ändå champagne. Till och med en standardskumpa som Pommery - serverat i duralexglas på terrassen - var överlägset allt annat bubbel under veckan.
- Namntorkan på italienskinspirerade restauranger var i det närmaste parodisk. Vi tappade räkningen efter ett tag, men minimum sex olika Little Italys inom en kvadratkilometer blir löjligt!
- Det är inte nödvändigt för en italiensk restaurang att ha italienskt vin. Inte i Spanien.
- Det här med hummer är svårt. Jag försökte förklara för servitören att jag ville ha en hummer, inte languster. In kom en hårdgrillad - languster. Båda sorterna fanns såväl på menuyn som i de stora akvarierna inne på restaurangen. Jag har provat förr och även om langustern är god så minns jag den som underlägsen hummern. Så även denna gång, då det också sannolikt var den till partiell förkolning gränsande grillningen som bidrog till en lätt oangenäm beska i skaldjuret.
- Efter fem dagar längtade jag mig sjuk efter kött och potatis. Lyckligtvis kunde en närbelägen italiensk restaurang förse mig med en medium rare oxfilé med stekt potatis och en nice chianti. Jo, den här restaurangen hade faktiskt italienska viner! Ingen sås, dock...
- Chianti serverad vid +24 grader är inte vad chianti serverad vid 17-18 grader kan vara. Lyckligtvis kunde en ishink snabbt frambringas.
- Davidoff Estremadura är en i många avseenden perfekt efter-maten-cigarr för en semesterblossare - lagom stor, relativt mild i smaken utan att bli mesig.
Se där några sammanfattande intryck med bäring på mat och vin från veckan. Nu känner jag suget efter att proväta något riktigt bra här hemma i Sverige! Efter att ha bläddrat i senaste Gourmet och läst i dagspressen om Mathias Dahlgrens andra stjärna tror jag att vi har en riktigt bra och prisvärd restaurangscen på hemmaplan. Synd bara att koncentrationen till Stockholm-Göteborg verkar bli starkare, med enstaka obskyra, lokala alternativ som undantag. Var ligger Dala-Husby!?
3 kommentarer:
Dala-Husby (egentligen Husby) åker man igenom när man kör Husbyringen med utgångspunkt t ex från Hedemora. Något som du och jag gjorde sommaren 2003. Så det så.
Åhå...! Där ser man var man varit!
Carlos 1 är helt drickbar, tror jag fick med mig en sådan flaska från Granada en gång.
Dala-Husby måste jag och blivande frun testa någon gång när vi ändå är krokarna - för Säter ligger väl inte så långt bort???
Skicka en kommentar