2001 la magia brunello di montalcino

Montalcino i augusti 2001... En liten silvrig Renault Clio letar sig fram på slingriga italienska småvägar. Vi är på förlovningsresa i Toscana, och har letat oss från Florens ned mot Montalcino. På vägen passerar vi Siena, och jag får minnen från mina gamla litteraturstudier i början av 90-talet. Siena mi fe, disfecemi Maremma (-Dante, Divina Comedia, Purg V 134). Siena mig livet gav, Maremma tog det. Ett levnadsöde inrymt i några få rader. Det är kulturbygder vi färdas i, och vinodlingarna avlöser varandra omkring oss.

Någonstans i närheten växer också de Brunellodruvor som så småningom La Magia skördar, vinifierar, fatlagrar och buteljerar.


Hösten 2008. En Helsingforskryssning för två nätter på egen hand och lite kvalificerad vuxentid. I utmärkta vinbaren på färjan finns också en rad intressanta viner för inköp. Det är där jag köper min första d'Yquem, och där följer också ett par flaskor Brunello med i korgen.

Till en fredagsmiddag på fläskytterfilé och krämig sås med funghi porcini sätter vi skruven i den första. Det blir karaffering precis före serveringen, dvs ingen större luftning. Jag är lite osäker på hur mognadsgraden är på vinet. Färgen avslöjar dock att det är ett relativt moget vin i glaset; det är ganska genomskinligt och bleknande, uttunnande i kanterna utan att riktigt nått tegelstadiet.

Inledningsvis upplever vi doften som lite återhållen. Sedan kommer syrliga toner, körsbärskärnor, men också tydliga mognadstoner åt läder/tobak-hållet. En jordighet uppfattas först av hustrun som lite tveksam i sammanhanget, men jag känner mig trygg med hela doftpaletten, även om den inte är så stor som jag kanske väntat mig. Efterhand under kvällen upplever jag dock att det öppnar upp, och i skrivande stund - efter 15 timmar i täckt karaff i kylskåp - är doften underbart sammansatt och mer komplex (plommon, läder, syrlighet men också örter), men fortfarande inte något som direkt väller fram ur glaset och hoppar över kanten.

I munnen är det inledningsvist tufft och tanninsträvt; frukten är ganska återhållen men körsbär finns där tillsammans med några röda bär, örter och tobak. Längden är hyfsad, men inte extrem. Det fungerar som helhet mycket bra till maten, men någonstans gnager ändå tanken att vi nog väntat oss lite mer av detta vin som ändå gick på omkring 500 kr/flaskan. Kanske kan det bli någon föränding med ytterligare lagring; vi låter den andra flaskan vila.