Karin Franssons mat på Hotel Borgholm. Lite plottrig, tyckte hustrun, och den där risonikakan förstod nog ingen av oss. Riktigt gott ändå, och som helhet lyckat. Att bo en trappa upp från matsalen är ingen nackdel när man försöker sig på lite fine dining med en fyraåring (snart fem!).
Fontanafreddas Barolo på det ovanliga - och underskattade! - 500 ml-formatet. Kanske lite enkelspårigt, men ändå så matvänligt och uppfriskande. Och kan man tåla en del torkad frukt i sitt vin så...!
Karuizawa 1988 - en ögonöppnande whisky! Japsarna kan mer än elektronik och bilar...
Langhe Nebbiolo från Elio Grassos vingård Gavarini. En ny, trevlig bekantskap. Den andra Nebbiolon från Langhe på kort tid, som skulle följas av en tredje - den bästa... Mer om det när rapport från andra veckan kommer!
PS Den sista Nebbiolon visade sig ju senare vara något annat än Nebbiolo (se ovan)...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar