Ryggbiffar med en lätt improviserad potatissallad och lite sås blev en trevlig bakgrund till ett sponsorvin från Vinmannen. Chateau Potensac , Médoc, är en Cru Grand Bourgeois enligt Mölstad och i 2003 års inofficiella lista nådde det toppnivån Cru Bourgeois Exceptionell. Mölstad påstår att det borde ligga på en 4e eller 5e cru. Vingården är planterad med 60% CS, 25% Merlot och 15% CF och årgång 1996 är enligt Broadbent ett Médoc-år. Tolv års mognad borde vara rätt i fönstret för mig. Bra grejer att vänta sig, alltså.
Flaskan karafferas ca en timme innan maten står på bordet. Jag häller upp en liten provmängd, och letar förvånat efter dofter. Den känns oerhört tillbakahållen, till den grad att jag böjar undra vad som står på. Inget antyder dock någon korkdefekt eller liknande, men nog är det en mycket blyg viol i glaset. Vid middagsdags börjar dock sakerna falla på plats, och vinet växer under kvällen och vecklar ut sig i ett välkänt och av mig mycket uppskattat doft- och smakspektra.
Färgen är mörkt röd med tydligt uttunnande kant. Flaskmognaden har satt sina spår, men inte börjat tegla ännu. Doften - som inledningsvis alltså är i det närmaste obefintlig - kommer mer och mer och innehåller ett komplext, elegant och lätt kryddigt anslag. Det är nästan svårt att ta ut delar ur helheten; läder, tobak och frukt (plommon?) ligger tätt omslingrande om varandra. Hustrun hittar sötlakrits senare på kvällen, men hon är också slav under ammoniumkloriden (eller används det bara i saltlakrits?). Tidigare under kvällen känns faten mer närvarande än senare. Jag kommer på mig själv med att associera till en elegant Bourgogne när jag sitter och sniffar i den sista skvätten framför datorn. Inte för att doften är densamma utan mer för doftkänslan, om ni förstår...?
Det är inget kraftpaket i munnen heller. Mjukt, elegant, balanserat med endast en lättare uppstramning på slutet som för att signalera sitt ursprung. Ett vin som antagligen skulle mått bättre av längre luftning än vad vi gav det, men ändå känns väldigt färdigt och nog skall drickas inom något/ett par år, om man inte gillar medlut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar