Nu var det alltså Alsace och viner på Riesling (2 st), Gewurztraminer (2 st) och Pinot gris. Ett ganska bra och representativt urval viner, om än lite enkla. Jag försöker dock medvetet motarbeta vinsnobbismen i mig och hellre se varje tillfälle att prova vin som en chans att lära mig något. Enkla viner på en provning behöver inte heller betyda tråkigt, men det ställer större krav på provningelsedaren när inte vinerna i sig gör själen lycklig. Provningsledaren den förra gången var kunnig och engagerad och sådant hjälper. Det visade sig dock att den här provningen tyvärr leddes av en annan man, som saknade en del av den förres entusiasmerande förmåga...
Vinerna presenterades ganska slarvigt och osammanhängande. De hälldes upp delvis innan vi kommit, och delvis inför våra ögon helt öppet. Det framgick aldrig om det var tänkt som en blindprovning eller ej. Ganska stora mängder hälldes upp och vinet låg redan vid inledningen av kvällen nära den högre gränsen av serveringstemperaturspannet. När det var dags att pröva dem mot mat var de rumstempererade. Hög jolmighetsfaktor.
Nåvä; kvällens viner var
2006 Gustave Lorentz Riesling Réserve
Frisk doft av gröna äpplen. Lite lättare, torrt och citrusfriskt i smaken.
Kommentar: Ung riesling som väcker aptit.
2002 Pierre Sparr Altenbourg Riesling
Klar doft av gammal riesling; petroleum, skiffer, bivax... Ganska lång smak, lite oljig med en hel del syra.
Kommentar: Lite endimensionell men ändå kvällens favorit för mig (så långt).
2005 Gustave Lorentz Pinot Gris Réserve
Fruktig doft av päron och färsk ananas. Snäll, lite tråkig smak av frukt och fruktgodis (gula bitarna i Gott&Blandat!). Tappade mest på temperaturstegringen.
Kommentar: Lätt att gilla, svår att älska...
2000 Cave Vinicole Hunawihr, Gewurztraminer Réserve
Blommig doft, men lite blyg. Ingen vanlig gewurz-attack. Smak av söta druvor, flädersaft och liten kryddighet.
Kommentar: Verkade lite trött; over the top?
Efter att vinerna grundligt provats på egen hand serverades alsacisk (?) mat; dvs choucroute garnier. Surkål som kokats i reisling i fyra timmar serverades med diverse stekt fläsk och korvar. Stadigt, men gott, och det hade varit roligt att testa vinerna till maten innan de blivit värmekvalmiga.
Avslutningsvis korkades en vendange tardive på gewurztraminer upp till ett par ostar (naturligtvis munster) och spröda kumminkex från Bornholm (goda!).
2002 Bestheim Gewurztraminer Vendange Tardive
Vinet hade en gyllengul färg, och blommig, söt doft med markerad litchifrukt. Smaken var söt men inte kladdig. Provingsledaren hävdade botrytis; jag var inte lika övertygad. Jag har i alla fall provat en del viner med tydligare botrytiston.
Sammanfattningsvis var det en trevlig kväll, men den hade med ganska enkla medel kunna ge en hel del mer. Och visst skulle lite mer högkvalitativa viner gjort det hela mer intressant i sig.
Eftersom barnvakt ingick i presenten fortsatte vi efter provningen till relativt nyöppnade Katalins vinbar i Godsmagasinet nära stationen. En vinbar med ambitioner behövs i den här stn, och här fanns en hel del godis på listan! Att ha fyra olika bubbel på glas (två vintagechampagner) och ett femtontal vita och röda på dito, samt ett försvarligt urval av söta viner och avecer per cl gjorde besöket till aftonens höjdpunkt.
Klockan var dock sen och det stannade vid ett glas av en ny champagnebekantskap för mig; Gatinois vintage 2000. En oerhört äpplemustig doft med lite champinjonanstrykning och en pigg mousse och syra - kvällens vinnare korades snabbt! Om jag skall jämföra med någon av mina senare champagner så var det närmast Jacques Selosse, och det är inget dåligt betyg.
Att man dessutom bjöds på en liten ankleverammis till skumpan gjorde inte saken sämre - stället kräver återbesök!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar