Veckans whisky

För att vara en blogg av en konjär så står det ovanligt lite om konjak... Det får dock anstå till en annan gångm, men en liten whiskynotis skall jag kosta på mig. Köpte häromdagen en blended som fått goda omdömen och som dessutom har en spännande historia. The Grand Bark blandas av svenska Symposion, och receptet innehåller bl a whisky som bärgats från ett fartyg (S/S Wallachia) sjunket 1895. Det har vunnit flera priser (bl a International Wine & Spirits Competetion Best Blended Whisky Award 2004) , och jag kan inte annat än instämma. För att vara en blended är den riktigt, riktigt bra!

I doften hittar jag en del frukt, men också smörkola. Smaken är fyllig och lång men ändå mild; i inledningen med en lätt grainton som dock snabbt lämnar över till subtilare smaker. Maltighet och en lätt antydan till rök. Systembolaget.se beskriver doften som lätt rökig med inslag av fat, vanilj, säd och honung, medan smaken är medelfyllig, relativt fruktig, liten rökighet, inslag av fat och vanilj. Priset är i sammanhanget facila 229:-, att jämföras med t ex Famous Grouse pför 40:- mer.

Spika panel är skoj!

Vinrumsbygget har tagit ett steg framåt under helgen. Jag började spika panel i lördags och har idag fortsatt och fått till ena långsidan och en kortsida! Efter lite inledande bekymmer med panelbrädor som inte riktigt ville fasa in i spåren så har jag fått upp farten, och det är riktigt roligt.

Jag har funderat lite på vilket moment som varit skojigast hittills. Skruva reglar med skruvdagare var rätt festligt, men ganska långsamt. Isolera var bitvis ganska roligt det med. Frågan är dock om inte panelspikning toppar hittills.

Särskilt nöjd är jag med att jag fick till slutet på långväggen så bra mot nästa kortvägg. Det går ju liksom inte alltid jämnt upp med bredden på panelbrädorna och det utrymme som är kvar när sista brädan skall på plats. Här var brädan ca 15 mm för bred, men en nyinköpt cirkelsåg löste det hela galant. Ouiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiirrrrrrrrrrrrrrrrriiingringring...mjööö! Kanske allra roligast!

En av poängerna med bygget är ju att förse mig med godtagbara ursäkter för allehanda verktygsinköp. eftersom vi nu bor i en villa så behöver vi ju faktiskt en skruvdragare/cirkelsåg/geringsåg för att inte nämna allsköns handverktyg av varierande slag...

Zeta kapitulerar!

I målet Konjären vs Zeta (Di Luca & Di Luca) rörande förekomsten av ej önskvärda sniglar i Borlottibönorna, kan vi meddela att parterna enats om en förlikning. Jag citerar valda delar av brevet från Di Luca & Di Luca:

"Tack för ditt brev och bifogade bilder. Vi beklagar det inträffade med Borlottibönorna. Vi har full förståels för att detta orsakat er obehag. [...] Trots dessa försiktighetsåtgärder [...] har snigeln lyckats ta sig med ned i er bönburk, vilket givetvis är olyckligt."

Det är ju skönt att man i alla fall ser det som olyckligt att det är sniglar bland bönorna... Man kompenserade oss hur som helst med generösa 75:- i värdecheckar och en kolorerad broschyr med risotto- och pastarecept. Så långt var allt storartat!

En märklighet i sammanhanget var dock att brevet var daterat den 2005-11-09, och ställt till postnummer 116 41 Uppsala (två första siffrorna helt fel...). Så i ett brev som syftade till att stärka förtroendet för företagets internkontroll och kvalitetssäkring lyckades man smyga in två ganska grava och väldigt uppenbara korrekturfel...!

Nå; nu bråkar vi inte mer om det utan släpper taget om farbror Di Luca för den här gången. Kanske lägger jag ut hans recept på Risotto con Funghi, Tartufo e Limone någon gång i framtiden som hämnd...

Vinrumsbygget fortskrider...

Nu har jag börjat montera pappen. Isoleringen är färdigmonterad, och nu skall det alltså kläs med vindpapp innan panelen kommer på plats.

På bilden ses pappen nedtill - jag väljer att sätta på den vågrätt i stället för lodrätt, eftersom reglarna som jag fäster den i är liggande. På bilden syns också säjlva ingången där dörren så såmningom skall monteras, och elkabeln till kylaggregatet som ligger i luftspalten mellan vinrummets tak och innertaket.

Jag har förhoppningsvis en inte alltför dyr dörr i rätt dimensioner på gång - hoppas få klart med det i veckan.

Lördagsmys

Mätta på semlefika hos farmor så väntade hustrun och jag tilla gossen somnat och åt sedan en liten myssupé på tu man hand. Jag utgick från ett marint tema och serverade följande (medsols från kl 12):

• Kalixlöjrom på toast med creme fraiche och finhackad rödlök
• Angels on horseback (ostron lindat i bacon)
• Saffranshalstrad pilgrimsmussla
• Tonfisk Salvador Dali (Bon Lloc, rå tonfisk med oliver, kapris m.m.)

och i mitten en färdig skaldjursterrine med majonäs. Terrinen var ärligt talat sådär, men resten smakade helt ok. Och visst blir det lite roligare att äta med en piffig uppläggning. Till detta serverades husets budgetbubbel, dvs Dopff Brut Cremant d´Alsace. Helt schysst som basdricka, men det saknas en bit till champagnenivå.

Snigel i bönburk! Yeck!

Idag när hustrun öppnade en burk Borlottibönor av märket Zeta dök det upp ett snigelskal bland bönorna... Hustrun, som kanske inte är mest känd för sin fördragsamhet med slemmiga kryp, blev ganska äcklad, och inte heller jag tyckte att det såg särskilt trevligt ut. Grytan med chorizo och grön paprika fick klara sig med vita bönor i stället.



Ett brev är på väg till Zeta med bild på innehållet, så får vi se hur de reagerar!

Alla hjärtans dag!

Åkej, man kan ha åsikter om Alla hjärtans dag som fenomen, men om man inte bara ger varandra uppmärksamhet, uppskattning och små presenter den dagen varje år utan även vid andra, mer spontana tillfällen, så menar jag att det är ett fullgott skäl att i alla fall öppna en halvflaska champagne på en tisdagkväll. Hustrun hade skaffat en Moët&Chandon från det lokala systemet, vars utbud av champagne på halvflaska bara är marginellt större än deras urval av klassad Médoc. Den slank ned på ett bra sätt, kan man säga, i sällskap av små snittar med anklevermousse och äppelgelé.

För ett par veckor sedan hittade vi någon annan anledning att öppna en halvflaska bra bubbel, och den gången blev det en André Clouet Grande Réserve. Tyckte faktiskt att den toppade M&C. Clouet innehöll en del sköna toner av oxiderade äpplen (mognad!?) som saknades hos den senare. Har det med druvsammansättningen att göra - Clouet är en Blanc de noir på 100% pinot noir...? Richard Juhlin kallar den Bollingerlik, och en annan har ju alltid varit svag för Bollinger. Väntar otåligt på att få tillfälle att öppna en av Grande Année -96:orna som ligger och väntar...

God natt!

Gossens sovvanor

Eller brist på desamma, snarare. De kan hur som helst störa hela familjelivet rätt rejält när han sitter i sängen och ber om "mer saga!" till långt efter 22 på kvällarna. Familjerådet har konsulterat litteraturen och kommer att framhärda en mer enivs och tydlig linje mot gossen i morgon.

bildproblem...

Hmmm... trodde att jag skulle klara av att få in en bild av vinrumsbygget i texten nedan, men icke... Får undersöka och se om jag kommer på det.

Så - nu ser det bättre ut! Här syns ett hörn av konstruktionen. Idag är alltså isoleringsarbetet mer eller mindre avslutat. Mer om detta kommer.

Kycklingimprovisation

Ett klart framsteg på vinkällarbygget gjordes under eftermiddagen. Hela andra lagret isolering är nu på plats, och innan jag kommer vidare måste jag skaffa en förrådsdörr och montera den. Har dock ett tips på gång som jag skall kolla upp.

Bilden är från tidigare tillfälle, men konstruktionen syns bättre här. Byggplast utvändigt, 45-regel i kryssverk och två lager mineralull. Nästa steg efter dörren blir att fästa papp och panela...


Hustrun föreslog Uncle Ben´s stir fry-sås med kycklingfilé till middag. Någonstans måste man ju dra en gräns, så medan hon och gossen var på hemväg från kusinerna så letade jag rätt på lite annat.

Pollo al funghi porcini (typ)

1. Fräs 2 hackade gula lökar i olja. Lägg till tärnad bacon. När det fräst en stund, addera skivad karl-johansvamp (min kom från frysen; antagligen funkar det med vilken svamp som helst). Ta upp ur pannan.
2. Tärna ca 5-600 g kycklingfilé, fräs i olja med salt och peppar. Krydda med timjan och dragon.
3. Fös ihop kyckling och lök/bacon/svamp och fräs på alltsammans. Tillsätt en burk lätt creme fraiche. Låt puttra ihop och smaksätt med lite svampfond, kycklingfond, rödvin, balsamvinäger. OBS! Se upp så du inte tar för mycket - prova dig fram försiktigt.
4. Servera med t ex cous-cous

Slattarna från fredagen och lördagen fick ackompanjera. Bordeaux vann igen, förstås. Kaffe och glass till efterrätt, man tackar!

Tournedos Rossini à la småbarnspappan

Hustrun var på tjejträff med mammagruppen i kväll, så gossen och jag hade en helkväll tilllsammans. Diverse magknipsbekymmer hos den unge mannen lade en viss sordin på eftermiddagen och kvällen, men vi kunde ändå genomföra en trevlig middag ihop.

Så; hör följer mitt recept på Tournedos Rossini, anpassat efter omständigheterna.

• Stek två medelstora tournedosskivor i het grillpanna. Vänd dem 90 grader under stekningen på varje sida, så att ett snyggt rutmönster bildas. Låt dem bli färdiga (röda-rosaröda) på eftervärme. Stek en-två grillkorvar bredvid. Ta upp tornedoserna (?!) ur pannan och låt vila en stund.
• Värm god, färdig rödvinssås av hög kvalitet, t ex Jensens Original, och tillsätt en tesked eller två tryffelolja.
• Skär ett par skivor anklevermousse av den sort som ofta hittas i ICA-butikernas delikatessdiskar (ett litet svart plasttråg med 200 g mousse för ca 40 kr, mycket prisvärt och förvånansvärt högt ankleverinnehåll (34%)) och placera på tournedoserna.
• Häll tryffelsåsen runt om och servera med t ex färdig klyftpotatis.
• Skär grillkorven i lagom munsbitar och servera 2-åringen dessa, med klyftpotatis och tryffelsås (vilken uppskattades!).

Till detta ratades den rest av gårdagens Masi som stod i kylen; längtan efter något stramare blev för stark... En Hourtin-Ducasse 2001 från Haut-Médoc, cru bourgeois, fick göra det hela sällskap. Inget stort vin i sig, men mycket passande och en anständig Bordeaux är ju alltid en anständig Bordeaux, liksom.

Gossen åt nöjd och glad en stund, sedan följde damernas puckelpist från OS och ett jättelass i blöjan... Kvällen fulländad.

En vanlig dag...

Det är märkligt, kanske, men när chefen är borta så blir det en hel del mer att göra. Jag har sedan en tid varit utpekad ersättare för honom, men det är först nu som det får någon riktig relevans. När han är borta tre veckor under en intensiv verksamhetsperiod är det märkbart annorlunda än under sommarsemestern...

Jag kom således inte hem förrän strax före sju, och kastade mig genast över pizzasåsen. Första plåten åkte in i ugnen strax efter att gästerna anlänt. Bäst blev som vanligt prosciutto/soltorkad tomat/parmesanost/färska champinjoner, följt av salami/fetaost/rödlök/svarta oliver. Till detta först en Brolio 2002 följt av Masi Campofiorin 2003. Båda välbekanta, prisvärda viner, om än jag börjat tröttna på fattigmans-amaronens karaktär av lätt surnat starkvin... Inget avancerat vare sig i mat- eller vinväg, alltså, men ändå en skön kväll. Länge sedan jag skrattade så!

Godnatt!

Så var man i gång...

Antagligen är det när sådana som jag hittat ett fenomen, som det är dömt att gå en snabb död till mötes. Härmed förklarar jag således bloggen som hopplöst ute, officiellt smutskastad och utan hopp om tillfrisknande. Jag menar, till och med kvällstidningarna har ju kört "Så skapar du din egen blogg"-special i ett halvår redan, så... Alltså är man sist!

Nå; jag låter inte detta dystra faktum nedslå mig, utan hoppas på denna sida kunna bjuda på en del betraktelser och kommentarer till livet i allmänhet och mat och vin i synnerhet. Vi får väl se... Välkommen hit!