Då och då försöker den samlade vinpressen att få oss att dricka mer sherry. Sherry - den bortglömda skatten. Sherry - fantastisk kvalitet till lågt pris. Sherry - kultur, tradition och finess. Tja, ni kan rubrikerna vid det här laget. Men det lyfter ju aldrig. Vinmannen undviker kategoriskt (?) sherry. Ligger alldeles för nära defekt (oxiderat) vin i hans gom. Själv har jag väl uppskattat Tio Pepe vid tillfälle, och några gånger haft en bättre palo cortado på bordet utan att bli hooked på allvar. Men när F&V så förbehållslöst kärleksbombar en 59-kronorsflaska som dessutom är lätt att hitta så blir ju nyfikenheten för stor för att stå emot.
En stressig kväll när känslan av att man får försaka mycket skoj och ändå inte hinner med det man borde på alla fronter så finner jag en stunds lugn i att rosta mandlar med rosmarin, olivolja och flingsalt och öppna en Valdespino Fino Inocente.
Det jag främst slås av är hur ren och fokuserad doften är. Frisk, till och med, trots inslag av övermogen champagne och champinjoner. Nötter, mandlar och gula äpplen kompletterar. Munkänslan går helt i linje med doften. Frisk, fokuserad, torr; äpplen i förgrunden och nötter och svamp efterhand. Kvalitet. Oavsett man gillar stilen eller ej är det omisskännligt ett kvalitativt vin i glaset. Eftersmaken är lång, ren och inte utan komplexitet. Bra köp, och nästa middagsbjudning lär det vankas sherry som inledning - om inte annat är det en riktigt bra conversation piece...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar