Det är sista april. Valborg, säger utomsocknes. För multifnuttonde gången samlas majoriteten av konjärerna på samma plats i Slottsbacken som vi mutat in sedan Stig Strömholms dagar. Det är inte alls lika trångt som det en gång var; ungdomarna hänger numera vid Ekonomikum och vi är rätt nöjda med det ökade armbågsutrymmet. Vid treslaget, när Rector Magnificus viftar med mössan, är det dock hyfsad tillströmning i backen trots att det blåser snålkalla vindar och solen lyser mest med sin frånvaro...
Jag gillade förra årets koncept med skaldjursfat, men andra är mer traditionella... Visst kan sill, potäter och whiskymannens hemkryddade snaps ha sin plats, men efter att Hustrun ådragit sig en skaldjursallergi för några år sedan passar jag gärna på att frossa när tillfälle bjuds. Hos Sundbergs Fisk i Coop Boländerna (en av stans tre bättre fiskhandlare, tillsammans med Hambergs och Feskarn, och den enda med levande hummer i akvarium!) shoppade jag loss på vad jag tyckte mig behöva och arrangerade så mitt eget fat efter tycke och smak.
Två humrar, några havskräftor, färska räkor, pilgrimsmusslor och scampi - se där en anständig måltid! Chili/limeaioli i den ena burken och saffransaioli i den andra; en stor baguette och en schysst champagne och livet är på topp!
Det är inte lätt att ta precisa smaknoteringar i en blåsig backe där champagnen dricks ur plastglas, men det är konsensus runt filtarna (såväl direktören och whiskymannen som korkdragaren och pokermannen instämmer) att det är en champagne av god kvalitet; avsvevärt bättre än standardcuvéen. Den drar åt det brödiga, fylliga hållet men är fortfarande frisk. Kan antagligen utvecklas bra med lagring. Jag minns en sendegorgerad M&C -88 för några år sedan som ett mindre underverk; det här var inte lika bra men som sagt ett tydligt steg upp från basvaran. Återstår att prova Dom Perignon 2002...
1 kommentar:
Överkänslighet, darling, inte allergi. Och säg inte "same, same".
Skicka en kommentar