lördag, oktober 30, 2010

1975 chateau mouton-rotschild, pauillac, 1e cru classé


Bror och flickvän är på besök, och en trevlig middag med pumpasoppa till förrätt och en älgstek med jordärtskocks- och mandelpotatispuré som varmrätt är under förberedande. Jag frågar brorsan vad han känner skulle passa till en älg; bordeaux eller bourgogne. Bror min - som har en stark fäbless för portviner från 60-talet men annars är ganska ointresserad av vin - svarar med spelad och överdriven världsvana:

"Till en välstekt älg dricker jag alltid gammal bordeuax!"

Såpass... Nå, tänker jag, och böjer mig ned till den lägsta hyllan i förrådet för att resa upp en flaska så att fällningen samlas mot botten. Få se hur det här kan tänkas smaka!


Flaskan dekanteras ungefär en halvtimme innan servering. Färgen är röd, uttunnande i kanterna men helt utan tegelnyans. Inget skvallrar om vinets ålder vid blotta åsynen... Doften är inledningsvis lite murrig med drag av jordkällare, men det vädrar bort efterhand. Det ersätts av en underbar, mogen, fyllig doft med tobak, läder och multna löv lagda som en höstlig filt över friska röda bär. I munnen är det medelfylligt med bra längd, lagom syra och riktigt fina tanniner som framträder som bäst ungefär en timme efter öppnandet.

Vi följer vinet under kvällen, och doften är det som utvecklas mest och vandrar genom flest olika spektra. Efter ett par timmar har den drag av portvinslik torkad frukt medan den ännu senare på kvällen har inslag av svett och börjar surna något... Smaken blir syrligare efter ett par timmar och får tydligare drag av lingon/rönnbär.

Jag blir alldeles lycklig av det här vinet! När jag läser vad jag skrivit ovan inser jag att det låter nästan som ett vardagsvin, men så är det inte alls... Doften är otroligt inbjudande och vital; hela vinet är ungdomligt moget! Det är en Sean Connery på butelj, typ; samma aristokratiska elegans parad med ålderstrotsande vitalitet och självklara mognad.

Den här sortens flaskor får man sällan chans att pröva, och jag är glad och lycklig för att ha sådana vänner som förser mig med den möjligheten! Tack Konjärer - vi ses snart!

PS På Cellartracker varierar omdömena mellan ca 91-94 p.

1 kommentar:

Miguel sa...

Låter fantastisk. "Once you go Paulliac, You'll never go back"