2000 larrivet-haut-brion och andra bilder från redaktören

Arbetet och annat elände står faktiskt i vägen för ett seriöst bloggande för stunden. Det är oroande... dessutom fortfarande utan anteckningarna från i lördags lägger jag ändå ut några dimmiga bilder. Kvällen var lång, mycket trevlig, allt på tallrikarna gott och vällagat, det finländska temat konsekvent genomfört - all heder, Redaktören, till din officiella överflyttning från prospect till member!

Pierre Peters Cuvée Parlement Européen är exklusiv såtillvida att den enbart säljs i Europaparlamentet, om jag förstod Redaktören rätt. Inledningsvis en lite märklig doft som överhand övergick till champinjoner och toner av blodgrape. Delade lägret lite; Vinmannen och Pokermannen var emot - jag tyckte den hade kvaliteter.

Marskalk Mannerheims snaps (50% Skåne, 50% renat, en skvätt gin och en dutt vermouth; ihälles alltid till ytspänning och tömes i ett drag...) och Lapin Kulta fastnade inte på bild och hörde till de - i dessa sammanhang - mer exotiska inslagen. Till sill på pörtebröd satt det dock förträffligt, och det skadar inte att påminnas ibland om att även den nordiska dryckestraditionen har sina förtjänster.

2005 Reclos de la Couronne, 100% Mt från Montagne-St Emilion, var gott men lite för mycket åt det moderna St Emilion för att jag skulle gå igång. Rikt, med drag av söt frukt.

2006 Rutz Cellars Sonoma Cuvée Pinot Noir höll mig på sträckbänken länge. Inledningsvis en doft som för mig helt dominerades av köttsaft och buljong! Om det berodde på att Redaktören stekte ankbröst i köket samtidigt är höljt i dunkel, men det skickade mig i helt fel riktning och jag var doftmässigt och snurrade i Rhône innan jag smakade. Det dröjde länge innan någon pinotfrukt tittade fram, men så småningom kunde det ändå konstateras att det nog ändå var det som fanns i glaset. Efter att ha skickats jorden runt ett par varv av Vinmannen och Pokermannen så hade jag landat i en mellanstegsbourgogne för kanske 400 kr eftersom bourgognarna är bra på att ta betalt för sig. Längre kom jag inte. Doften hade hämtat sig bra; smaken var lite för gles och syrlig för ett toppvin. Så var vi alltså i Californien i alla fall, och en instegscuvée för omkring tvåhundringen... Lurad!

2000 Larrivet-Haut-Brion hade omedelbart en doft helt i min smak. Vinmannen och Pokermannen flinade glatt när de såg mig doppa näsan djupare och djupare i kupan - de visste att de valt ett Konjären-vin! Jag var riktigt imponerad av detta vin inledningsvis, och även om de båda fortsatte sina ledande frågor och fick mig att sväva ut åt olika håll så var det ändå ganska tydligt västra stranden. Och inte Pauillac. Kanske Margaux...? Roligt att få stifta bekantskap med det vin som fick Vinmannen att kasta sig in bloggkommentarerna hos F&V och försöka förklara en del om prissättning på Bordeuax på den svenska marknaden - ett ämne han ofta förgyller våra middagar med i generösa doser...! :-) Vinet var mycket gott, helt i min smak, men hade en tilltagande obalans efter några timmar i glas då jag började uppfatta det som väl syrligt...

Efter portvin, ostar och fantastisk dessert (á la Hallonen...) serverades cognac. Direktören bistod med en flaska som fick vissa i sällskap att kalla på konjakspolisen - var detta verkligen äkta vara!? Hu så räligt - flygplatskonjak av sämsta märke - men intressant! Tack och lov räddade redaktören situationen med en Delamain Pale&Dry; husets cognac för flera av kamraterna och ett stensäkert köp.

Återigen tack för en rasande trevlig kväll!