ibland är livet orättvist

Marcus Aujalay är på besök i stan, och presenterar avsmakningsmeny med tillhörande viner för ungefär halva priset gentemot Palais Coburg. Själv har jag beredskap i helgen, men hustrun med väninnor är där medan jag är hemma med farmor som backup (om jag mot förmodan skulle kallas till tjänstgöring under kvällen). Fick följande sms för en stund sedan:

Tre rätter avnjutna, måste säga att Palais Coburg kan krypa och gömma sig! Förutom vinet förstås!

Det är nog som konstaterats i olika sammanhang (inte minst i Gourmet/White Guide) att svensk gastronomi står just nu i en internationellt mycket hög klass. Det som hindrar Sverige från att få fler Michelinstjärnprydda krogar är inte matlagningen, utan snarare inramningen. Det är helt enkelt för få handväskpallar på svenska resauranger för att passa farbröderna (jo, jag tror nog att det är flest farbröder) med den röda boken. Kanske kan vinlistorna upplevas som lite för enkla och korta i en del fall.

Eftersom jag såg den här kvällen närma sig passade jag på att i torsdags - på väg från ett möte i Upplands Väsby till ett annat inne i Stockholm - äta lunch på Edsbacka Bistro.

Gott, men den stekta rödspättan med brynt smör och nötter hade gärna fått sällskap av en lagom fatlagrad chardonnay, varför inte från Bourgogne?