Precis när Vinmannen tycker att jag hittat stilen med idel ädel fransk chateau-adel så dunkar vi till med en av vinrummets obskyriteter... Bodegas Las Tiranajas Tinto Barrica 2009 är ett inköp från flygplatsen på Gran Canaria i vintras. Något slags förvriden semesterlogik slog till och tyckte att det vore festligt att plocka fram en butelj av lokalt rött någon gång för att förlänga semesterkänslan... Men, nej. Det här är inte festligt. Det får vara prestige och barrique och fan och hans moster - det är styggt hur som helst. Faten ligger liksom bredvid alltihopa i munnen, och om syran inte är artificiellt justerad så vete tusan. Den har inget med vinet i övrigt att göra i alla fall. Någon frukt känns inte särskilt närvarande. Spretigt är bara förnamnet.
Hustrun fäller avgörandet: "Ska vi inte dricka ett gott vin i stället...?"
Det blir ett återseende av Paitins Langhe 2006 i stället; bra balans mellan frukt, fat och syra - och allt känns naturligt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar