Ett vin som hajpats rejält i vissa årgångar släpptes i ny årgång idag. Mig veterligt har jag bara provat årgång 2000 av Graillots Crozes Hermitage hittills, på Vinmannens 30-årskalas för snart tre år sedan. Det imponerade då, och visade tydligt att lagringsviner inte alltid behöver kosta skjortan. Även om priset nu ligger nära tvåhundringen så känns det fortfarande inte alltför blodigt att lägga undan några flaskor för bättre dagar.
Så, nästan av tradition såg jag till att lägga vantarna på fyra flaskor idag, med plan att låsa in och glömma bort några år. Eller...? Raskt återvände jag till butiken i Gränby centrum efter en femte flaska - varför inte prova redan i kväll? Allt detta prat om hur ljuvligt det är att dricka det ungt, "på frukten" osv, osv... tja, det skadar ju inte att prova?
Att det är ungt avslöjas obarmhärtigt redan i karafferingen, då det skimrar tydligt i blårött. Inledningsvis känns den lite sluten, men växer snart med luft. Efter tre timmar i karaff är det ett vin som genomgått en intressant omvandlingsprocess. Till maten, strax efter öppnandet och när den fått hämta andan en stund, är det i princip omöjligt att komma förbi de vitpepprade björnbären. Doften är stor och mättad och inte särskilt nyanserad. Det är gott men känns lite oslipat. Nu, ett par timmar senare, tycker jag att doften är mer nyanserad, något mer återhållen och mycket intressantare. Nu är det inte bara björnbär utan också mörka plommon, lagerblad och nyskivad, mild salami (typ...). Även i munnen har det satt sig något, och jag upplever det som mer balanserat och om inte finstämt så i alla fall mer polerat. Eftersmaken är lång och domineras av vitpeppar och kryddor. Ett bra vin. Riktigt bra, till och med. Dricks det idag så vill jag klart hävda luftning = en nödvändighet. Det blir väl snart dags att öppna en -04:a för att jämföra i andra änden av tunneln...
För övrigt kan konstateras att SB:s månadssläpp i vanlig ordning innehåller ett moment av slumpens skördar... Champagne av ågång 1996 börjar bli svår att få tag på, så ett nysläpp av 360 flaskor av Duval-Leroy 1996 för under 400 kr lockade naturligtvis fler än det fanns flaskor till. Jag kom ned till regeringsgatan omkring kl 13, och hade strax innan tolv sett i noteringarna att det borde finnas nio flaskor kvar. Sannolikt borta innan jag hinner dit, förstås, tänkte jag. Mycket riktigt, väl på plats stod inte en flaska att uppbringa. Jag lämnar butiken i oförättat ärende när jag plötsligt genom glasväggen ser en öppnad champagnelåda ståendes ovanpå ett par andra vinlådor, uppenbarligen inte tomma, ganska nära entrén och lätt gömd bakom en stolpe... Det kan väl ändå inte vara så att...? Måste kollas, så jag går in igen.
Ovanpå en låda California White ligger två flaskor Duval-Leroy -96 och väntar på att plockas. Hur de hamnat där och vem som lagt undan dem frågar jag inte, utan tar dem och betalar glatt. Finders keepers! Kul när man får oväntat napp, men en viss känsla av ovärdighet är svår att skaka av sig...
9 kommentarer:
Vad kul att den smakade. Undrar varför Parker gav vinet så dåligt, 83p mot de 90 som han brukar ge det. Jag är faktiskt lite inne på hans bana, det är då den sämsta Graillot jag smakat sen 2002 (har inte smakat fler). Årgången i norra Rhône var ju riktigt dålig så det vore väl kanske mer konstigt om det ínte märktes på vinerna
/Gabriel
Roligt att du köpte en till för att testa redan idag, det glädjer mig för nu slipper jag ;)
Jag har testat 2004:an tidigare och var imponerad, den var dock ganska ung men riktigt god.
Som vanligt trevligt inlägg!
@ Gabriel
Hmmm... var 2007 verkligen så dåligt i norra Rhône? De tabeller jag kikat på ger visserligen södra Rhône ett klart försprång men inte så att det är som natt och dag. Jag letade lite snabbt efter någon större genomgång av årgången i Decanter eller så men hittade inget nu. Så här skriver i alla fall BBR om årgången:
In the Northern Rhône, the story is a little more complicated, but the results are almost as good [as in Southern Rhône]. Hail in the Côte Brune in the north of Côte-Rôtie, for example, could have been disastrous. The result, paradoxically, has been even lower yields and even more concentrated fruit. The mild August could have been problematic, yet its potentially negative impact was mitigated by a fine and warm September which resulted in an unusually long growing season (120 days and more) and impressive complexity of flavour.
The wines of the north of the valley, hitherto less lauded than their southern cousins, will also develop extremely nicely and offer real pleasure.
Riktigt dålig låter hur som helst lite som att ta i, men jag är långt ifrån Rhône-expert och villig att lära...! Som sagt, den enda Graillot C-H jag provat tidigare var en då sju år gammal årgång 2000, och det är svårt att jämföra.
@ Sybariterna
Ibland måste man träda i allmänhetens tjänst och kasta sig ut...! ;-)
Man skall nog inte ta Parker för allvarligt på Graillots viner - han gillar ju mest 2003:an (ett monster på nästan 16% alkohol och mer Aussie än Rhone). Jag var lite tveksam första gången jag provade 2007:an, men andra gången hade det hänt en del.
Mer substans än 2006:an, och lite mindre direkt drickbarhet. Kan nog bli bra, även om det inte är den bästa någonsin.
...och kommentaren som registrerades som Slaget är förstås jag fast jag råkade använda ett annat Googlekonto!
Provade nollsjuan i går kväll hos Munskänkarna och fick ett svalt men positivt intryck. Den torrt läskande och svalt bäriga karaktären med dragning åt distriktet norr om Lyon kan förklara varför Parker också var sval i sitt omdöme, han går ju igång på hetare grejer. Den påminde lite om 2001, med bra drick-nu-faktor om man gillar ung syrah. Inte alls nyavärlden-sötfruktig som nollsexan...
Nollfyran doftade förresten löjligt mycket julkorvspad med nejlika, kryddpeppar och lagerblad när vi drack den i förra veckan...
07:an låter onekligen god, vilket gläder mig eftersom jag råkade köpa fler än jag tänkt. Men så blir det när man vill få valuta för sitt brödköande. Jag får öppna en snart, måste bara prova det andra jag fick med mig hem också. Bl.a. två flaskor champagne från 96. :-)
@FV: Er beskrivning av 04:an träffar precis på kornet! Hos oss går det sedan länge under beteckningen "julvinet". Gissa vilket vin vi tänker oss att ha till "doppet" i år?
Sedan är jag lite nyfiken på om just Graillot och kanske allra mest denna årgång är lite extrem i det här avseendet. 04:an är, tro det eller ej, den hittills enda Graillot jag druckit.
Någon som jämfört Graillot 2007 med Oktobersläppet Domaine des Entrefaux (Crozes)?
Skicka en kommentar