Midsommarhelgen tillbringades i hustruns familjs torp utanför Hedemora. Också känt som "huset stadsplaneraren glömde" då det ligger inklämt mellan Riksväg 70 och järnvägen mot Borlänge/Falun...
En lite bättre middag på marulk tillsammans med en gräddig sås, lite bakad lök, sockerärtor och citronzest smakade utmärkt i det lantliga köket tillsammans med en Puligny-Montrachet 2005 från storproducenten Chanson Pére & Fils. Med risk för att låta som Per Bill var den ung, fräsch och fruktig i en stram, mineralrik och delvis fatad ton med inslag av päron, söt ananas och musselskal! en lätt honungston i munnen, lagom fatad, bra längd... Ett riktigt schysst vin utan att bjuda på några överraskande djup eller nyanser.
En utflykt till omskrivna Dala-Husby hotell fick det bli på midsommardagen. Årets "Värt en resa" i White Guide var verkligen värt sin resa. Klassisk husmanskost med finess och ambition serverades till trerätterslunchen. Dillkött var ett tag sedan man fick på krogen! Perfekt trådig, sönderfallande konsistens och balanserade sötsyrliga smaker. Mums!
En "local brew" passade nog bättre än vin, resonerade jag, och Oppigårds Golden Ale var fruktigt, humlat och mycket gott! Passade utmärkt till maten.
Till midsommarhelgens i mitt tycke (hustrun gravt oförstående) obligatoriska jordgubbstårta serverades husets sauternes; Chateau de Malle -98 på halvflaska. Ett vin som jag köpte in ett mindre lager av att ha hemma efter att ha imponerats av det vid valborgsmiddagen sist. Även om det självklart saknar en del finess som de bästa producenterna kan erbjuda så är det ett rikt, generöst (för att inte säga "yppigt") vin med stor doft, tydliga botrytistoner blandade med saffran, apelsinskal och aprikoser. Smaken är medellång - ett vin som kommer att leverera bra vardagsnjutning några år framåt!
Då dagen idag inneburit vissa yrkesmässiga framgångar kändes det som ett läge att korka upp en bra champagne. Dessutom skulle hustrun och jag äntligen ta tag i semesterplanerna. Med en Grongnet -98 Special Club och varsin dator surfade vi alltså runt bland hotell i Danmark och hade en skön kväll.
En Special Club är något slags prestige cuvée för mindre odlare, och det här skall alltså vara det bästa som det lilla (80.000 fl/år) huet förmår. Doften är intressant, ganska stor och fyllig, mogen, lite tung men ändå fräsch. Doftspektrat rör sig mellan gul frukt (plommon), fudge/nöt/kola (?) och citrus. I munnen känns det lite egendomligt syrligt i förhållande till doften. Vad jag kan läsa mig till använder man inte malolaktisk jäsning på standardcuvéen så jag utgår från att detsamma gäller även denna. Det skulle i så fall kunna förklara en del. Gott, men det ringer dessvärre inga stora klockor hos mig. Kanske mer matorienterat än som drinkvin?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar