Egentligen går det inte att skriva ett riktigt seriöst inlägg om Vinmannens fest i lördags. De olika vinerna passerade revy i ett sådant tempo att det inte gick att att hålla ordning mer än en kort stund. Och så får det väl vara emellanåt? En uppsluppen fest med en väldigt spännande blandning folk är inte i första hand till för att fördjupa sig i vinnörderiet... Vill du ha jordmåner och nederbördsförhållandet vid skördetillfället ber jag dig återkomma vid ett annat tillfälle.
Ok, here goes:
Inledningsvis fick några tidigt komna gäster chansen att testa av ett och annat i ett chambré separée. Tempot högt och minnesbilderna lätt fragmenterade...
En Comte Lafond Meursault 1er cru 2002 hade bl a honung och möjligen någon sorts tropisk frukt i doften, och påminde i smaken om riktigt bra honungsmjöd!
Vit Bordeaux av bra kvalitet dricks för sällan. En Chateau Carbonnieux GCC Graves 2000 var en spännande upplevelse; djupt gul i färgen och söt, tropisk frukt i doften - ändå torr i munnen!
Två 2e cru St Julien 2001 på halvflaska kämpade en jämn batalj; Léoville-Poyférre 2001 vann dock i mitt tycke över Leoville-Barton som kändes något glesare.
Leoville-Poyférre 1998 på helflaska var dock överlägsen båda, med tydligare mognadstoner.
Till maten kom en del modernare viner på bordet. Ca del Solo Sangiovese från Kalifornien och kände producenten Bonny Doon var intressant och klart bättre än den Merlot från Klein Genot, Sydafrika, som hamnade bredvid.
Ett par pinoter från Rutz Cellars var riktigt bra. Sonoma Cuvée har jag provat tidigare och imponerats, men Russian River var ny och snäppet bättre. Vinmannen glömde nämna hur mycket dyrare den kommer att vara när den släpps... Vi enades dock snabbt vid vår bordsända att det finns en särskild pinot-skatt som måste erläggas om man vill dricka bra pinotviner. Diskussioner om prisvärde blir skeva och missvisande.
En Smith Woodhouse Vintage port 1983 var god - naturligtvis - men i yngsta laget...
Därefter följde champagnecocktails...
...följt av blandade destillat...
...följt av mer champagne på nattklubben Goya...
...följt av cigarr på Aeternos balkong efter klubbens stängningsdags och fortsatt fest med egen DJ som mixade skön musik med några upp-och-nedvända vinlådor som bord. Vad annars? När jag vandrade mot hotellet någon gång strax efter fyra var festen i full gång, och kommer du till Gävle de närmaste dagarna så titta förbi Aeternos lokaler - chansen är stor att de håller på än...!
Tack för en strålande trevlig tillställning som fick mig att tänka tillbaka på de glada dagarna (och nätterna) som student när fester aldrig slutade före fyra...!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar