tisdag, januari 06, 2009

släktmiddag

I går avhölls familjemiddag med bröderna, svägerska, mor och mors väninna. Klassisk matlagning utan alltför mycket experiment var beställd av hustrun, och den fick inte eller bli dragandes ut på tiden... Mina middagar har ibland, det medges, haft en tendens att kuna bli lite utdragna historier där jag tillbringar större delen av kvällen i köket och knappt hinner prata med gästerna. Jag har dock blivit bättre.

Snittar och champagne är fortfarande en bra inledning på en kväll. Dämpar hungern och väcker aptiten på samma gång. En magnum Palmer & Co 1996 är visserligen inte av det mest lättfotade slaget, men gjorde sig bra som apéritif tilsammans med löjromssnittar och dito anklever (numera finns små portionsrundlar av icke-tvångsmatad anklever på ICA; behändigt och etiskt!). Den fick dessutom såväl ackompanjera som spetsa förrättens jordärtskockssoppa (här följde vi senatse årens trend med närodlat och ekologiskt - gästerna kunde blicka ut över jordärtskockslandet...) med chili/cayennehalstrad pilgrimsmussla. Det gav lite smak på den lilla fiskbullen.

Sonen, fem år, åt prövande några tuggor på den och syntes gillande, tills hustrun sade:
- Vet du att det är en pilgrimsmussla det där?
Sonen, med avsmak och vämjelse:
- Äter jag musslor nu!?

Varmrättens hängmörade ryggbiff från Hälsingestintan, egenvispade bearnaise, klyftpotatis och örttomater fick sällskap av två rödviner. Efter diskussion med bröderna på temat horisontal, vertikal eller annat valdes en vertikal. Chateau Giscours fick sätta till årgångarna 2000 och 2003; mest för att jag själv inte prövat -03 än. Kanske borde jag valt något med ännu större spridning för att lättare exemplifiera vad lagring och mognad gör med ett vin, men jag har dålig spännvidd i mina vertikaler. Att ställa Pichon-Lalande -75 mot -96 hade varit det enda alternativet, och det kändes inte riktigt som läge för det.

Giscours är ett av de bättre Bordeauxslotten som regelbundet finns på SB, och som mest därför letat sig in i mina hyllor. En stabil 3e cru, varken mer eller mindre. CS 55%, Mt 35%, CF 5% och PV 5%.

Vinerna karafferades någon timme före maten och serverades halvblint för mig, blint för resten... Det visade sig ganska enkelt att skilja årgångarna åt; det åttaåriga vinet hade hunnit märkvbart längre på den sköna mognadstrappan beströdd av läder och piptobak, medan den yngre kusinen fortfarande klev runt i frukt- och bärträdgården. -03 uppvisade goda sammetssträva tanniner medan -00 hade bättre syrlighet och fräschör. Båda goda viner, men min röst var tveklöst på det äldre. Much to no-ones surprise.

Till allsköns möglade ostar m.m. landade så det andra auktionsinropade portvinet i form av Warre's 1966. Jösses. Mogen port är nog mitt desert island wine. Full av julassociationer i form av kanderade apelsinskal, nejlikor, nötter, fikon och med fräschör och syrlighet som balanserar sötman och gör det drickbart även för min sötvinsfientlige yngre bror. Jo, det här bekräftade bara tesen för honom - portvin under 40 år göre sig ej besvär...!

Avslutningsvis serverades en rabarberpannacotta och till det ett litet, litet glas 2005 Castelnau de Suduiraut. Sauternes är ju sällan billigt, och på helflaska dessutom oftast på tok för drygt att öppnas annat än i riktigt begivna sällskap. När ett av de bättre sauternesslotten släpper ett andravin på halvflaska från ett bra år så gör man därför klokt att lägga undan ett par buteljer. Det här var dock första smakprovet, men det motsvarade förväntningarna mer än väl. Rik doft, tydligt botrytiserad; mandelmassa, aprikoser, akaciahonung... Hyfsad längd i munnen, balanserad sötma, bra helhetsintryck. Kan säkert lagras några år för ännu bättre utdelning. Finns kvar i butikerna fortfarande och jag skall nog öka på förrådet av husets vita söta - platsen som d´Yquem -97 ville åt men tyvärr inte kommer att få utan oväntad löneökning räknad i tiopotenser...

En riktigt bra kväll med god mat, gott sällskap och goda viner - en värdig avslutning på julen! Nu börjar vardagen. Efter att ha jobbat en hel dag måste jag dock vila upp mig i London på egen hand i tre dagar... Middag på Gordon Ramsay's Maze är bokad och ett besök på Berry Bros & Rudd lär det väl bli om inte annat så för atmosfären. I övrigt äkta ledighet; museum, läsa på kaféer, sova länge. Rapport lär följa!

Bilduppladdningen strular, bilder kommer senare...

7 kommentarer:

Niklas Jörgensen sa...

Hit ska du gå i London! Bästa stället prova vin. Kolla in nuvarande lista av smakprover man kan köpa!

http://www.thesampler.co.uk/index.asp

Anonym sa...

Kul läsning och gott låter det också. Castelnau är riktigt bra i sin prisklass, det måste man erkänna.

Vi var på Maze för ungefär två år sedan och tyckte att det var riktigt roligt, men rent matlagningsmässigt når de inte upp till de bättre svenska restaurangerna. Men om de fortfarande kör sitt koncept med många mindre rätter att plocka bland kan man blanda och ge på ett kul sätt.

Finare Vinare sa...

Toppenmiddag, väl beskriven. En fundering: vad har hänt med priserna på Sauternes? Runt millennieskiftet köpte vi 1990 Ch Suduiraut (supergott!) för ca 350 kr, idag kostar purungt andravin nästan lika mycket...

Riktigt roligt att få en rapport om 2000 Giscours! Vi testade den ungfruktiga versionen (mkt lovande) i samband med att vi köpte lådan. Men nu verkar det som att det är dags att börja nalla så smått...

konjären sa...

Niklas - tack för tipset! Jag har ju läst om det där stället förr, men hade missat att gå dit utan din påminnelse. Nu blir det självklart ett besök!

Anders - Maze blir faktiskt ett återbesök för min del. Jag gjorde ett vagt försök på the Fat Duck, men de log överseende åt min dåliga framförhållning på ca en månad. Och då kunde jag komma såväl lunch som kvällstid på tre ollika dagar, och det handlade bara om en person... Maze minns jag som skoj och lagom pretentiöst. Inte stor matlagningskonst men roligt, precis som du beskriver det. Jag är lite förvånad att inte fler testat det i Sverige.

F&V - Suduiraut -90 för 350 kr låter som ett rejält klipp. Kan hela Bordeauxhajpen smittat av sig på de söta vita bara för att?

Anonym sa...

Castelnau är bra men Château Doisy-Védrines 2005 är överlägsen för 3 spänn till. Obegripligt att såna kvalitetsviner finns kvar i bordeaux 05 hypen.

Rhônarna-Micke sa...

Vad är dina synpunter på Palmern? Har den mer att ge i vertikalt läge eller är det dags att korka upp?

konjären sa...

Aha, fler bra sauterner!? Det far kollas upp.

Betraffande Palmern sa blev jag lite forvanad over dess momgnad - trodde det skulle ga langsammare pa magnum. Den haller sakert ett bra tag till, men fragan ar om den blir sa mycket battre.