lunch på Esperanto och vinauktion

I går tillbringades dagen i Stockholm. Efter ett möte på förmiddagen hade jag resten av dagen fri. För att fira mitt nya jobb beslöt jag mig för att bjuda vinmannen på lunch på Esperanto. Lisa har bloggat på ett lockande sätt om en lunch där för ett par veckor sedan och visst är det lite unikt att kunna äta lunch på en enstjärnig restaurang för 165:-?

Jag noterade inte menyn i sin helhet, men längst till vänster kom en soppa med böngroddar och - om mina smaklökar stämmer - en del citrongräs och koriander. Därnäst en sotad tonfisk med små tillbehör.

Sedan en tomatsallad och en melonsallad, följt av ris med äggula och friterad lök. Utanför bilden var frysta gurkskivor i någon jus och friterad bläckfisk och tofu. Vi upprepade inte misstaget som Lisa et al gjorde genom att vara för nyktra, utan fick först varsitt glas champagne (Pierre Peters Blanc de Blanc - gott) och därefter en bättre riesling som fick vinmannens näsvingar att fladdra i takt. Tyvärr kommer jag inte ihåg producenten, men får återkomma vid tillfälle.

Helhetsintrycket var klart positivit och naturligtvis oerhört prisvärt i förhållande till inte minst arbetsinsatsen. Däremot var väl mättnadsgraden sådär - ingen skogsarbetarlunch direkt. Varke nvinmannen eller jag går igång särskilt hårt på asiatiskinspirerad mat, inte minst för att den kan vara lite tuffare vinparningsmässigt. Riesling med lite restsötma är ju ett tryggt alternativ, och funkade bra. Som helhet - intressant, spännande, bitvis mycket gott och alltigenom välkomponerat. Det väckte lusten till ett kvällsbesök, vilket väl var meningen...

Vinmannen och jag fortsatte därefter i maklig takt till Stockholms Auktionsverk och dryckesauktionen. Första gången för mig, medan han inte missat en enda, tror jag. Det känns på många sätt inte som ett ställe där man sliter upp mobilkameran (som till min glädje hickat i gång och börjat fungera igen, samma dag som jag skulle lämna in den!). Därför blir dokumentationen lite mer av paparazzikaraktär. Men jag var där!

För egen räkning ropades in 12 fl av ett enklare Bordeauxvin, Ch Villegorge 1985 som förhoppningsvis inte är helt övermoget. Lite av en chansning, men går den hem så blir det bra. En magnumflaska Ch Saint-Pierre 1970 blev mitt andra köp; en 4 cru från St Julien.

Största klippet (?) gjordes dock gemensamt för konjärernas räkning: en tioflaskors vertikal Pichon-Lalande, 2 cru från Pauillac för endast (?) 8000:-. Omfånget är mellan 1970 och 1992. Ska bli mycket intressant att testa dem! För övrigt kan konstateras att 210.000:- kan vara ett rimligt pris för en 6-l flaska Montrachet från DRC, och att Jan Guillou satt i hörnet och myste. Två kändisspaningar på två poster!