sommartid

Jag håller med Lisa om att det ibland finns viktigare saker att göra än att blogga... Några större landvinningar inom gastronomins område eller spännande vinupplevelser kan jag inte rapportera om idag heller. Dock en vardagsmiddag på terassen i solsken som silades sådär alldeles lagom genom lövverket på det gamla äppelträdet för att bara bli behagligt och inte skarpt. På tallriken en enkel grillad fläskkotlett, lite färdiga klyftpotatisar, några kvarglömda, grillade sparriskillar och en spännande salsa som var den som lyfte det hela något över den riktigt triviala nivån. Recept ur Jonas Borsséns "Killen vid grillen"; grekisk gurksalsa med oregano heter röran och innehåller utöver de redan nämnda beståndsdelarna bl a även tomat, rödlök, färsk mynta, vitlök och kanel(!). Vi hoppade över jalapeñon, och det blev gott ändå.



I glaset en enkel bourgogne från Labourée-roi som stått öppnad i kylen sedan igår och hade lagom sval serveringstemperatur. Hustrun har en tillfällig pinot noir-crush, och varför inte...? En fantastiskt skön känsla var det i alla fall att sitta på terassen och bara njuta av tillvaron en stund! Dessutom sovmorgon i morgon!

Äntligen inflyttning

Under dagen inspekterades vinrummet efter ett par dagars kontinuerlig drift. Inga spår av kondens syntes någonstans, vilket tyder på att rummet är tillfredsställande tätt. Aggregatet har inte haft några problem med att hålla den önskade temperaturen konstant under testperioden heller, trots varierad omgivningstemperatur.

Rätt temperatur!

Så idag gjorde jag ett ryck och flyttade över vinerna. Mycket för att få en uppfattning om hur det kommer att te sig och börja kunna fundera över inredning därinne. Trots den väldiga blandningen av mer eller mindre fula vinställ så känn det rätt bra att se dem ligga där, ungefär tio månader efter aggregatets leverans och sju månader efter byggstart...!

Från vänster; röda viner, vita viner och champagne...

...följt av portvin och "lådvin"!

Fortfarande återstår ju en del jobb utvändigt, men det känns som en stor milstolpe passerades idag. Nu hoppas jag att allt får fungera som det är tänkt och att inga komplikationer tillstöter den närmaste tiden i alla fall. Och som synes finns det gott om plats att nyttja - dags att börja våga utöka samlingarna lite!

Fullskalig testkörning

Efter några dagar med alldeles för vackert väder för att orka stänga in sig i ett mörkt vinrum, har jag i alla fall till slut lyckats slutföra tätningen av ala springor och fogar invändigt. Nu bör det vara så gott som hermetiskt tillslutet; en förutsättning för att minimera driftkostnaderna och riskerna för kondensproblem.

Jag startade aggregatet i kväll vid 18.30-tiden, och utgångstemperaturen var då +24 grader. Tyvärr har ju den senaste tidens värmebölja gjort att allt i rummet (väggar, tak, golv...) har en högre utgångstemp än tidigare. I skrivande stund är dock temperaturen nere på +13, och jag har tänkt låta det stå på under natten för att se om vi inte är nere i tolv till i morgon bitti. Det kan bli inflyttning av flaskorna innan helgen...!

Operational!

Så är då aggregatet testkört! I fredags kväll hade jag tagit upp ventialtionshålen till luftspalten i taket, och tyckte mig våga på ett test. Ganska snabbt sänktes rumstemperaturen till 14 grader, varpå det gick långsammare ned till 13... Jag väntade inte in sista steget till önskvärda tolv, utan tyckte det fick räcka så. Huvudsaken var att se att kylning och termostat fungerar. Första gången man skall kyla ned rummet kommer ju dessutom den lagrade värmen i väggar, tak och golv att sakta ned processen.

Jag fortsatte under lördagskvällen med en del spacklingsjobb och ventilationshål till luftspalten mellan vinrummet och tvättstugan. Det rör sig, men oändligt långsamt känns det som...

Aggregatet på plats!

Har man turen att få hjälp av både brorsan och pysselmannen under en kväll och en dag så händer det grejer... Hallen utanför vinrummet, som av någon anledning lämnats med obehandlade väggar och tak av förra ägarna, har nu fått ett rejält lyft. Att bara tapetsera vinrumsväggen skulle ju sett fånigt ut - bäst att göra allt i ett svep.

Lite märkligt tycktes det oss redan när vi flyttade in, att man i ett rum inte slutfört arbetet. Kanske allra märkligast att man spikat upp listerna utmed taket och inte något annat. Kändes inte som det smartaste att börja med, och de fick också mycket riktigt plockas ned först. Jag hann måla taket under helgen, och sedan kom mina två biståndsarbetare och med gemensamma ansträngningar såg vi till att väggarna fick tapeter och att listerna kom tillbaka upp. Hela rummet fick på en gång en mycket ljusare och trevligare känsla.

Tack vare att väggarna nu tapetklätts så kunde också en riktig milstolpe passeras - kylaggregatet är på plats! Vi jobbade en stund med tätningen runt det, för att se till att inget luftläckage skall kunna ske. Med hjälp av lite överblivet drev från dörren törs jag påstå att det blev så tätt som det överhuvudtaget borde vara möjligt att göra.

En skön syn...

Känns otroligt skönt att se det på plats! Jag har dock fortfarande inte testat det - brorsan hävdade att kylskåp som flyttats skall "vila" ett dygn eller så innan de startas, för att vätskorna skall ha hunnit jämna ut sig igen. Vad vet jag, men det lät vederhäftigt.

Några ventilationshål och ett par små lister på insidan så är rummet klart för provkörning!

En trevlig fest!

Whiskymannen fyllde 30, och bjöd på fest i firmalokalerna på Fjäderholmarna. Länge var det tveksamt om jag skulle ha chans att vara med, men allt ordnade upp sig så jag hörde till det 40-tal som njöt en försommardag i Stockholms inre skärgård med mat från grillen och trevligt umgänge.

Den gode whiskymannen radade förstås upp ett försvarligt batteri av högklassiga destillat att runda av middagen med. För mig som aldrig utforskat bättre bourbon särskilt noggrant blev ett par flaskor av denna sprit kvällens upptäckt. Tyvärr sviker mig minnet, men jag är ganska säker på att det ena var en 10-årig Rip van Winkle. Den andra... Hmm, jag skulle nog känna igen flaskan. Hur som helst bjöd båda på en finstämd sötma som inte blev kladdig, och - särskilt RvW i mitt tycke - en väl avrundad smak med smörkola som mest framträdande. Kanske också kokos? Bör hur som helst utforskas vidare, och stärker min tes om att det finns bra sprit av alla sorter. Pokermannen hävdade visserligen att grappa är undantaget denna regel.

Naturligtvis fanns det konjak också, varav en Leopold Gourmel Age des Epices gjorde mig alldeles lycklig. Snacket om kryddighet på etiketten kändes mest som försäljningsnys tills jag smakade, och fann en mogen konjak med fattoner och alldeles egna, mycket tydliga kryddtoner! Jag kan inte direkt spika vilka kryddor, men en lätt pepprighet med kardemumma- och kanelaccent ger kanske en hint. Fantastiskt gott, och mycket annorlunda. Efter tio år som konjär har jag testat ett och annat vällagrat druvdestillat, men aldrig något liknande.

Däremot förtjänar tyvärr inte whiskymannens arbetsgivares produkt alltför mycket lovord i detta stadium. För ung, för lite smak för hitta balansen och en något oren doft (typ slivowicz?) löd den gängse domen vid min bordsända. Vi vet dock alla att bättre droppar ligger redo att släppas ut! En annan, trevligare, whiskybekant var en Ardebg Very Young; en ca sexårig officiell buteljering, cask strength, som trots sin relativa ungdom ändå gav en behaglig upplevelse.

En mycket lyckad kväll som whiskymannen skall ha all tack och heder för!