Det är inte ofta det går att köpa mogen bourgogne på det statliga monopolet. Och nej, Vinmannen, det är inga obskyra 50-talare som landat på hyllorna... för de flesta av oss är ett kommunvin från 1997 och storproducenten Jadot fortfarande något som kan väcka lite intresse. Inte minst när pålitlige smakbrodern Järvsömannen rekommenderar det i sin genomgång av septembernytt.
Jag är sen från jobbet, sen med maten och löser krisen med att plocka på mig av de finaste charkuterierna City Gross kan erbjuda. Och om det låter som en självmotsägelse så är det inte så många manuella charker i Uppsala som erbjuder pata negra... Förutom skinka från svartfotsgrisen följer tryffel- respektive fänkålssalami, lite ost, ett gott bröd och en visserligen enkel men helt okej anklevermousse med hem. Plus lite annat. Ett fullvärdigt alternativ till middag!
Vinet då? Jo, det är ljust, klart och med tydligt begynnande mognad i de breda, orangemarkerade kanterna. Doften är inledningsvis lite återhållen men öppnar upp fint under kvällen. Som ofta är just doften min allra största behållning av pinotdominerade viner - inte för att det är något fel på smaken men jag upplever oftast fler dimensioner när jag sniffar än när jag smuttar.
Här doftar det hur som helst ljuvligt efter ett tag, med mogna jordgubbar, sandelträ och lite mineralitet. Munkänslan är lite för slank för sitt eget bästa, men eftersmaken är lång och elegant och inte utan tryck. Jordgubbar, hallon och lite örter, insvepta i kryddor och trä - inte helt fel! Samtidigt som prislappen naturligtvis förpliktar till viss leverans i alla fall.
Jag beställde fyra flaskor och behåller de tre jag har kvar, men kommer nog inte att beställa fler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar