Nytt år, nya möjligheter...! Det var med stark tillförsikt som vinnördarna samlades i Vinmannens chambre separée för ännu en provning inför kvällens kalas. Reglerna var i princip desamma som de varit, men Vinmannen hävdade att han gjort det ÄNNU enklare för oss för att vi skulle ha bättre chanser än någonsin att klara kvalgränsen. Så; fem viner på bordet och poäng enligt följande:
Land: 1p
Område: 1p
Distrikt: 1p
Årgång: 3p
Årgång +/- 5 år: 1p
Drusort: 1p
Producent: 5p
Godkänd nivå är 18 poäng. Då vinner vi ära och rikedom i form av en högexklusiv, mogen cigarr per näsa. 17 poäng eller lägre betyder "straffshot" slivovic, möjligen med tillskott av apricot brandy... Om vi spikar ett vin fullt ut så räcker det om vi sätter land eller druva på resten. Busenkelt, eller hur?
Vinerna bedömdes allihopa och skrevs ned på whiteboarden innan Vinmannen fick nöjet att låta täckelset falla. För läsbarhetens skull låter jag dock sanningen avslöjas efter varje gissning...
Då kör vi! Nu så! Fri tittning, sniffning, doftning, smakning en stund - sedan snackar vi! Första vinet andas bordeaux långa vägar, och med en del mognad. Röd, klar färg; inte så mycket tegel. Mogen doft, löbvhögar och tobak. Gles, ganska syrlig smak men hyfsade tanniner. En klen årgång från tidigt 80-tal? Gissningen blir en gardering delvis baserad på metakunskap - har inte Vinmannen ett gäng Giscours -89:or någonstans? Vi satsar på det, men säger 1980 +/- 5 år på raden under.
Vinmannen tycker att vi inleder bra, och ger oss beröm för att vi prickar vingården alldeles intill den aktuella! Att vi låg 20-30 år fel kan man ju ha lite överssende med. Chateau Marquis de Terme 1961 imponerade inte först, men fick mot bakgrund av sin faktiska ålder lite upprättelse.
Nästa vin är gammalt, mjukt, moget, behagligt... gott! Och visst är vi väl kvar i Bordeaux? Vänstra stranden, men inte Pauillac... St Julien? Svårt med så mycket ålder... Léoville-Barton 1959?
Nähä. Men hyfsat nära på ålder. Och rätt land. Tänk positivt nu - vi är fortfarande med i matchen!
Tredje vinet har begynnande tegelkant, doftar cassis och i mitt tycke också lite klister; tät, kraftig munkänsla och toner av torkad blomma och dammig sten bland cassisen. Men vad är det? Vi är inte överens om något inledningsvis, och diskussionens vågor går höga. Men är det inte en del jordgubbar och röd frukt? Skulle det inte kunna vara en lite mindre elegant pinot från ett hyfsat bra år. Efter en hel del velande blir gissningen en bourgogne, Côte de Nuits, från Jadot, 2002...
Nähä. Chateau Giscours 1989... men var det inte den i glas 1?! Nej, just det. Fram med skämskudden och kör vidare.
Glas 4 är klar och en aning gles i färgen. Mynta, röda bär, torkade blommor, en smula snipigt... now what? Vi snöar in på Nebbiolo och landar efter mycken diskurs i en barolo från Fontanafredda och årgång 2002... hur fel kan det bli!?
Ganska. Chateau Simone 2004 består huvudsakligen av Grenache/Mourvedre. Inte helt fel ute på årgång, om man vill leta tröst, och det börjar man vilja vid det här laget...
Sista chansen! Tät, mörkröd, ung, cassis, plommon, frukt i doften, och i munnen grepp, tannin, men också vanilj och björnbär. Nya världen. Shiraz? Jag är inledningsvis väldigt avvaktande till vinet som jag tycker ger syltburksvibbar, men det tar sig väldigt bra efterhand och balanserar upp sig. Kvalitetsvin. Kan därmed vara hyfsad ålder... kanske en -96:a från Penfold's, inte nödvändigtvis Grange men bra vin!
Jorå, 1996 var ju rätt och så. Men en napa cab från Robert Mondavi är rätt långt från gissningen. Fattade jag rätt att den här reserve-varianten var rätt ovanlig, Vinmannen?
Den smärtsamma sanningen stirrade obarmhärtigt emot oss från whiteboarden, och en slivovic spetsad med apricot brandy serverades i rågade glas av en nöjd Vinman. Självklart slängde jag in kaptensbindeln efter en sådan här fadäs och lägger mig i träning för att hoppas att alls bli uttagen till nästa år, men visst är det också en nyttig träning i ödmjukhet med dessa övningar....! Nu har jag ödmjukhet så jag klarar mig för i år, tack!
3 kommentarer:
Gomorron Konjären!
Din förnedring = vår underhållning :))
Och vi ska alla den vägen vandra...
Kul läsning! Tack för ödmjukhet. När man inte har den blekaste aning om vad som kan tänkas serveras (mer än en '89 Giscours eventuellt) så sätts man på prov. Fråga bara grabbarna som var hemma hos mig förra helgen ;-)
MVH
Niklas
Tack för redovisningen. Alltid lina underbart att läsa om när blind leder sig själv på irrfärd.
Been there - going back - again and again!
Skicka en kommentar