lördag, september 15, 2012

jay fu's: 1989 ch beauséjour (duffau lagarosse) 1gcc b

Dags för ännu en av direktörens och mina privata sittningar. Lite beslutsvånda hade vi, men så stannade vi vid Jay Fu's - ett av få ställen som har lite djupare och bredare ambitioner på vinsidan, och dessutom vet hur man skakar en cocktail.
 
Jag inser på plats att jag faktiskt bara besökt deras bar tidigare och aldrig ätit där. Generalfel, då det ju ansetts tillhöra stadens toppskikt sedan etableringen för några år sedan. Bäst att prova av ordentligt, då!
 
Jag ber om en kombination av två förrätter. Deras "goose + beef = true" känns för lockande för att avstå från, samtidigt som jag är sugen på skaldjur och "leisure lagoustines" verkar smarrigt. Inga problem för köket. Bra där, sådant gillas!  
 
 
Den enda champagnen på glas är Pol Roger. Inget ont om det, men sommelieren läser av oss snabbt - direktören är vid det här laget igenkänd... - och erbjuder oss Billecart-Salmon rosé som ett alternativ. Varför inte? Champagnen är trevlig med inslag av torkade jordgubbar, hallon och citrus/limetoner - inget monumentalt men en bra matchning till maten. Av förrätterna var gåslever/oxfilén outstanding och havskräftorna goda men lite för starkt chilikryddade för min känsliga gom. Och popcorn i mat!?
 
Vi går vidare med "mixed grill" som de inbitna karnivorer vi är. Och till det hittar vi - hoppla! - en mogen bordeaux av anständig klass och till vad som där och då känns om ett rimligt pris. 1989 Chateau Beauséjour (Duffau Lagarosse) är i likhet med sin mer namnkunniga syster (bror?, hen?) Beau-Séjour Bécot en 1er Grand Cru Classé B, St Emilion. Tydligen samma vingård från början som delades upp i två år 1869. Det här är det mindre av de två slotten, i alla avseenden.
 
Vinet luftas i karaff medan vi äter förrätt och är alldeles strålande när vi får det i våra glas!
 

En underbar, fullständigt vital och varmt mogen doft av tobak, läder och torkade frukter (katrinplommon?) stiger upp ur glaset. Vinet har tydlig kropp och är inte alls uttorkat slankt och bjuder på en skön, kryddig eftersmak med bra längd. Mycket väl godkänt på alla plan, och en eloge till Jay Fu's som listar ett sådant här vin för 1200 kr! Här kan det inte vara tal om några 400% i påslag, apropå aktuell diskussion hos en bloggfrände...

Köttet är grillat helt enligt anvisningarna - där kalventrecôten och fläsksidan faktiskt sticker ut som bäst - och tillbehören är stabila. Det är tydligt att kött-bea-frittar kan göras på många sätt och på många nivåer...

Sommelieren är dock amerikanofil, och trugar på oss ett smakprov av 2008 Seghesios Cortina Dry Creek Valley när vi pustar ut efter maten. Direktören kanske inte är svårtrugad, och jag får väl medge att det i sin stil är ett anständigt exemplar, som trots fullt drag på smörkola-/vanilj-/björnbärsbarometern lyckas vidmakthålla någon form av balans. Ett vin för IT-mannen.


Jay Fu håller på att bygga upp vinlistan efter sommarstängningen, och de söta har man inte hunnit till. Det finns en tokaijer och en sherry solera att välja på. Det blir tokaij och en synnerligen prisvärd "sweet combo platter".


Tokaijern är ett bra komplement till de spretiga smakerna med mycket exotiska fruktinslag, där favoriten blir den Bounty-inspirerade choklad/cocos-biten.

Kaffe och cognac avrundar såklart middagen - vad annars när Direktören och jag är ute på vift? Mina ögon faller på Leopold Gourmels Quintessence; en av få prestigecognacs jag inte provat som fortfarande går att lösa för pengar. Gourmels Age des Fleurs och framförallt Age des Epices har imponerat förr, och jag blir inte besviken på Quintessence heller. Elegant, fastän något eldig, doft med toner av hasselnöt/rostad mandel, råsocker, vanilj och smörkola. Smaken är rejält ranciodoserad på ett riktigt bra sätt! Rancio hör ju till de egenskaper som är svåra att "fuska fram" och mig veterligen endast går att vänta in med lång lagring... Enda invändningen är att den - trots elegansen - faktiskt känns en smula rå. Kanske en smaksak, för samtidigt ger det en del karaktär och lite "tuggmotstånd", om ni förstår liknelsen...

Sittandes i baren avrundar vi med varsin after dinner cocktail - ett synnerligen anständigt sätt att avsluta en mycket bra middag på ett feel-good-ställe som imponerar i sin stil. Och hatten av för Beauséjour -89 - mer sånt!


2 kommentarer:

Anonym sa...

Du provade Seghsio's Cortina 2008 vid grillen förra sommaren.
//ITM

Anonym sa...

Seghesios tom.