Chateau La Tour de By 2004 har under hösten hyllats av diverse bloggare. God Bordeaux i stramare stil för ganska billig peng. Själv var jag rent begeistrad när jag först testade. Det var därför inte utan viss tillförsikt jag korkade upp en flaska till kvällens middag.
Doften fanns där, men möjligen lite större fruktinslag än jag minns senast: svarta vinbär, plommon, fat och så lite av den där stallbacken. Men smaken... Något har hänt eller så spelar mig minnet ett spratt. Det är visserligen fortfarande hyfsat gott eller åtminstone drickbart, men spretigt på ett sätt jag inte minns. Tanninerna är bråkiga på ett oskönt sätt, och då är jag inte den förste som backar om det vankas tannin-fight. Även hustrun reagerar: "Det känns glest, på något sätt." Läser i min tidigare not om järn och saltlakrits... borta. Jag hoppas på en klen flaska och ger det förnyat förtroende längre fram.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag har upplevt ungefär samma sak. Knutet, köttigt och järnigt utan frukt och charm samt bråkiga tanniner. Kan vara ojämn kvalitet helt enkelt.
Fast för mig är köttigt och järnigt generellt sett positiva egenskaper, och att frukten var kuvad redan i den första flaskan störde mig inte. Inte heller tanninerna den gången. Skillnaden mot förra gången kan nog huvudsakligen beskrivas som "glest" och "snipigt". När jag provar om en slatt i kväll efter ett dygn i karaff tycker jag kanske att jag var lite hård mot det i går. Det kan ha varit ett fall av dålig food-wine-match som också spelat in. Men det har fortfarande ingen wow-faktor. Ojämn kvalitet i sändningen - tja, varför inte?
Jag drack en halvflaska igår och den var lika bra som alltid. Blod, stall, munfull geggamojja med röda/svarta godisbåtar. Skitgott helt enkelt! Kan det vara skillnad på hel-halvflaskorna!?
Skicka en kommentar