tisdag, september 11, 2007

batailley tur och retur

Efter att ha läst lite mindre smickrande omdömen om mitt senaste Chateau Batailley bland annat här så var jag tvungen att prova en flaska utan dröjsmål. Mitt omdöme - som jag formulerade det i ett inlägg på samma blogg - återfinns här:

Ja, jag tog tag i saken med en gång och öppnade en flaska till söndagmiddagens tournedos med tryffelsky. Och vad ska man säga. Jag är inte kanske inte imponerad i sig, tycker att 300:- är ett högt pris, men att det var ett gott vin - för att hålla det enkelt.

Jag luftade vinet i karaff ett par timmar innan maten, men tycker att det doftmässigt ändå kändes väl återhållsamt. Doftspektrat motsvarade i sig förväntningarna med en del mörka bär, lite blyerts osv, men det var "blygt". Smakmässigt fortsatte det i samma stil; den är lite gles, lite kort och "sjunger" inte i gommen. Åtminstone inte för full hals. Tanninerna upplevde jag som ganska klena vilket får mig att också tveka på vinets utvecklingspotential - kanske det mest oroande.

Samtidigt känns den välbalanserad och absolut inte utan nyanser. Och den kompletterar maten utan att ta över; den krumbuktar sig inte i munnen och kräver scenen för sig själv.Samtidigt som jag alltså inte lovsjunger det här vinet i sig kan jag inte låta bli att fundera över om och hur mycket vår smak förändras över tiden. Jag har för kort och för begränsad erfarenhet av det som Broadbent skulle kalla "good claret for mid-term drinking", men av de engelska recensioner jag sett av vinet är flera positiva. Samtidigt jämför jag instinktivt viner av samma "smakprofil" med varandra, och den här 5e crun får alltså tampas med minnena av en formidabel Ch Latour 1985 - ingen lätt match för något vin!

Kanske är det inte prisvärt i en objektiv mening, men frågan är var man hittar bättre cabernetbaserade viner som inte blir bombastiska, alkoholstinna och allmänt överlastade? Säkert finns dem, men jag har bara börjat leta i vinvärlden och jag råkade börja i Frankrike... :-)

Som sagt; det kändes inte som något fynd i söndags. Skvätten som blev över i karaffen ställdes in i kylen med ett lock på. I kväll var jag tvungen att återvända till det, och för att på något sätt få en referens ryckte jag en godtycklig enklare cabernet sauvignon i 77:- -klassen. Vinet jag fick med mig från Systemet var en 2004 Hacienda Casa del Valle Cabernet Sauvignon; ett vin jag inte visste något om mer än ursprungsland, druva och pris (årgången sade mig inget i det här fallet). Och trots (tack vare?) att Batailleyn stått öppnad i över två dygn i en stor karaff (visserligen med lock) sopade den naturligtvis mattan med den slappa spanjoren. Till den senares fördel kan sägas att den i alla fall hade en del tanniner, men annars var den ganska tråkigt sötfruktig och lite eldig. BKWine skriver: Syltig doft med mörka bär. Eldig smak med ok frukt, tydliga tanniner och lite låg syra. 11 poäng =. Precis det jag inte vill ha i ett vin. Ingen ceder, ingen blyerts. Inget... djup? Batailleyn däremot känns som om den blommat ut av att vara öppnad så länge. Visst märker man någonstans att den kanske luftats väl mycket, men det är ett minst lika bra vin som i förrgår. Kanske har det en god framtid för sig ändå? Jag behåller min låda!

Inga kommentarer: