Det är något visst med en hel, obruten låda vin. Jag har alltid velat haft en, och nu kunde jag inte låta bli längre. Och nej, jag talar inte om en oöppnad bag-in-box, om nu någon som läst något på denna blogg nu fortfarande kunde tro det...
Häromdagen hämtade jag ut en beställning i form av en låda, tolv flaskor, Fonseca Vintage Port 2003. Killen som hjälpte mig hajade till en smula, och lät förstå att det inte var den vanligaste expedieringen. Av någon anledning vill inte bilduppladdningen funka för mig i kväll, men jag återkommer med ett foto på härligheten så småningom.
Varför då portvin, och varför Fonseca's 2003? Tja, det finns många skäl. Portvin är ju ett väldigt långsiktigt sparande, som kan komma inte bara mig utan också sonen till del om han blir intresserad. 2003 är ju hans födelseår, så jag har ju en schyst 20-, 25-, 30-årspresent osv... 2003 verkar också bli ett riktigt lovande portvinsår, då alla stora hus presenterade en vintage. Fonseca stod sig sedan mycket väl i den jämförelse jag gjorde på nätet med ett antal olika bedömare. Man kan säga att det stodmellan den och Taylor's, men eftersom jag har några Taylor's 2000 redan undanstoppade kände jag helt enkelt för lite variation.
Ett annat, fullt legitimt skäl, att köpa en låda är naturligtvis för att kunna följa börsnoteringarna på Decanter's portvinsindex!
Portvin har stått för ett par av mina mest minnesvärda vinupplevelser. Dels den Ferreira 1955 som prövades hemma hos mig för ett par år sedan, dels den Dow's 1966 (eller var det 1963?) som pokermannen bjöd på i Grythyttan förra våren... (den hade visserligen tuff konkurrens av alla andra sagolika viner som korkades upp den kvällen, men ändå!) Hoppas få upprepa något liknande om 20-40 år med denna låda!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Nu ligger bloggen bland favoriter i browsern. Årgången var 1963 på Dow´s portvin.
"Ergo bibamus"
Skicka en kommentar