1986 chablis 1er cru fourchaume (mg), louis michel

Ganska ofta utgår jag från ett vin jag vill dricka när jag får gäster. Ibland kan vinet ge en association till en rätt jag är nyfiken på. Och sedan kan det spinna på...

Därav kom det sig att IT-mannen med strålningsexperten och resten av familjen trillade nedomkull ikväll och fick utstå en cook-along av sällan skådade proportioner!

Till slut stod på bordet inte mindre än åtta olika rätter:

smörstekt gösfiilé, kokt amandinepotatis, brynt smör

*

anklever på smörstekt surdegsbröd med syltade kantareller

*

fylld vaktel med murkelsås

*

halstrad tonfisk på blomkålspuré med tryffel

*

friterade grodlår (alt kycklingfilé) med grön ärtpuré

*

baconlindad haricots vert

*

chévre chaud

*

smörkokt primörmorot

Och vad dricker man då till detta... om inte mogen chablis!? Jag ropade in tre magnumbuteljer Chablis 1er Cru Fourchaume 1986 (mg) från Louis Michel häromsistens till ett i mitt tycke rimligt pris. Självklart finns det en mängd farhågor med ett såpass gammalt vitt vin, men jag har druckit åldrande chablis förut med förtjusning, och årgången är bra, och så dessutom magnum.... värt ett försök!

Och det ska sägas på en gång - det här är förbaskat bra! Gyllengul färg och en absolut ren, fokuserad doft utan oxidativa drag men en fräsch doft av röda äpplen med lätt bokna toner, nötter, söta citroner (lemon curd?) och mineralitet. Antydan till ett orientaliskt inslag av syltad ingefära, citrongräs och eventuellt koriander. Smaken är frisk, halvfet med dominans av citrus, mineral och mogna äpplen - och med flera dimensioner mer än hyll-chablis från SB kan erbjuda såklart. Rasande gott och en utmärkt match till den spretiga buffén.

Alltför mycket vin drick alltför ungt...