Av flera skäl landade valet på Pontus! som jag aldrig tidigare besökt. Jag har dock hört och läst mycket gott om såväl maten som vinlistan och sommelieriet, och vi blev inte besvikna.
Presentkortet innebar en tvårättersmeny med fördrink, vilket vi kände skulle bli alldeles lagom. Visst är avsmakningsmenyer trevliga, men samtidigt tar de ju bort lite fokus från samtalet och umgänget. Jag minns inte var jag läste den reflektionen först (antagligen i Gourmet...), men flerrättersmenyerna spås en tillbakagång just för att man vill prata om annat än det som hela tiden kommer på tallriken. Kanske det...
Vi inledde med korv på tupp och vit tryffel, ostronskivling och polenta. Snyggt och riktigt, riktigt gott. Ganska "jordnära", homogena smaker med en alldeles lagom accent av tryffel som spetsade till hela anrättningen.
Varmrätten blev rådjursstek med jordärtskockscréme, rågfriterad shiitake, kvittenmarmelad serverad med gryta med kryddiga rådjursköttbullar (i bakgrunden). Det skall erkännas att portionen såg löjligt liten ut först, men grytan till gjorde hela skillnaden och vi blev rejält mätta och nöjda. Även här klassiska smaker utan spret och - undantaget de lite alltför kryddstarka köttbullarna i grytan - dessutom extremt vinvänligt. Jordärtskockscrémen skulle jag vilja ha recptet på - to die for!
Så, vad dricker man till det här? Tja, snart sagt vad rött som helst med lite mognad och syra hade nog funkat. Välj ditt favoritvin från gamla välden så hade det nog gått bra...
Med tanke på bordeaux-bonanzan kvällen innan kändes det som ett läge för bourgogne. Tupp, tryffel, rådjur, jordärtskockor... borde inte gå vilse där, va? Jag fick dock argumentera lite för min sak först med den första sommelieren som ville få in mig på barbera, men stod på mig och bad om en Drouhin Romanée-St-Vivant från 1995. Tyvärr visade den sig slut, och Mario Moroni ryckte in och erbjöd en dyrare ersättare för samma pris, alternativt en Corton Grand Cru 2000 från Domaine Louis Latour som han trodde egentligen skulle passa ännu bättre. Så fick det bli.
Vinet var ljuvligt, och tilltalade både hustrun och mig extremt väl. Stora bourgognekupor, kryddiga dofter av solmogna jordgubbar och hallon, köttiga inslag och ett mognande drag av läder. Jämförelser som "sensuellt" och andra svepande generaliseringar tycker jag ofta blir ganska innehållslösa. Låt oss bara nöja oss med att konstatera att bordeaux passade utmärkt kvällen innan, men att för den här kvällen med hustrun var bourgogne alldeles rätt...!
1 kommentar:
Kul med Corton. Ska bli kul att testa. Köpte några flaskor i förra SB-släppet då personalen pushade hårt för detta.
Skicka en kommentar