Man ska aldrig - som bekant - köpa en enda flaska av ett vin. Den blir lätt liggande för länge och blickar anklagande emot dig från sin ensamhet på hyllan. Ibland händer det ändå att någon singelkille eller -tjej får plats i korgen. Kanske var den ensam på hyllan? Minns inte...
Min kvot sydafrikanska viner i källaren har hur som helst länge upprätthållits av denna enda flaska Rust en Vrede Estate 2004. Innan vi åker mot stugan igen och sämre vinutbud kändes det som ett bra läge att prova något lite bättre och gärna udda. Med nyligen avslutade fotbolls-VM som ursäkt föll alltså valet på denna i vackert lejongult papper omsorgsfullt draperade butelj.
Vinet hör till de mer namnkunniga sydafrikanerna, och har flera år hamnat på Wine Spectator´s Top 100 Wines of the World-lista. Ändå är det första gången jag provar. 58% CS, 29%Sz, 13% Mt - vi fortsätter spåret från Janasse med bordeaux-rhône mash-up.
Vinet får en kort stunds temperaturacklimatisering (jag har höjt temperaturen något i vinrummet för att inte stackars aggrgegatet skall jobba i hjäl sig, men någon månad i svala + 14 grader bör inte göra någon skillnad för vinernas lagring...) men hälls direkt ur flaska i glas.
Första doftintrycken skickar mig omedelbart till Bordeaux. Mörk frukt, cassis, plommon, ceder... Men så kommer något mer fram efterhand; en kryddighet och ett mintigt inslag som tillsammans för tankarna bort från Girondes sluttningar. Spännande och tilltalande doft, med mognadsdrag men sannolikt inte "färdigt".
Smaken följer ungefär samma mönster. Cabernetfrukten gör entré först och armbågar sig fram til scenkanten, understödd av en lite dov blyerts/cedernyans. Sedan är det som om vinet gör en avstickare från det väntade. I stället för att klinga av i en munrensande syra- och tanninattack så biter det sig fast med kryddighet, björnbär, vanilj och så ett fräscht, lätt minttonat slut. Ett par gånger blir det nästan komiskt hur väl på varandra följande smaksekvenserna är; vilket samtidigt får mig att fundera på om vinet skulle kunna integrerats ännu bättre till en ännu större helhet.
Jag gillar det, det är helt klart ett av mina bästa sydafrikanska viner någonsin och de senaste erfarenheterna av att blanda bordeaux med rhône tämligen positiva (även om det görs i Stellenbosch...)!
Inköpt på SB i juni 2008 för 269 kr. Aktuell årgång är 2006 och finns i BS för 299 kr.
PS Var det inte just vin från Rhône som de gamla bordelaiserna skvätte i sitt tjut på 1800- och första halvan av 1900-talet när det behövde förstärkning? Kanske ingen dum tanke trots allt, hur hädisk den än må vara...!
6 kommentarer:
14 grader under någon månad borde väl absolut inte vara någon fara. Jag har mina i 22-23 grader nu, tills jag hittar något vettigt vinskåp i Singapore. Ett rum med AC på hela tiden. Annars har vi verklig snabbmognad med 32 grader....
Jag har faktiskt mitt vinskåp i Stockholm stående på 14 grader.
Rhônevin har nog styrkt mången Bordeaux och Bourgogne genom åren ;-)
Jag har även styrkt mig själv med Rhônevin :-)
Kommer även ihåg den CndP som Niklas bjöd på, gjord av en Bourgogne-negociant, från 60 talet. Undrar hur han hade de kontakterna?
Chateau Palmer gör ju en Historical XIXth Century Blend med 90% Palmer och 10% nordlig Rhone.
Om inte priset var så avskräckande skulle jag prova...
@ Niklas: Intressant, den hade jag inte hört talas om. Hur lyckas man med det - borde inte det strida mot typ ett dussin franska vinlagar? Eller blir det vin de table av allt och då kan man hälla vad man vill i tanken?
Bordsvin som kostar skjortan! Super-Bordeaux ;-)
Skicka en kommentar