Jo ni vet förr i tiden, barn, då köpte farbror Systembolaget in bordeauxviner en primeur, så att folket kunde få beställa ur ett noga selekterat och ransonerat utbud...
Årgång 2005 var möjligen den sista årgången det skedde - åtminstone den sista som jag beställde från. Det blev också för dyrt därefter. Eller egentligen redan med 2005, såklart, men... det blev hursomhelst en del av den årgången också.
Chateau Pontet-Canet kvalade in båda åren. Jag har sparat prislistorna och det ger en intressant inblick i marknadens utveckling. Lafite 2004 för 1582 kronor, någon...? För mina Pontet-Canet fick jag ge 459 kr/fl (2004) respektive 683 kr/fl (2005). Se där, faktiskt mer än jag trodde. Men hur smakar de då?
Det är första smakprovet för mig. Flaskorna har legat hemma i 6-7 år och borde börja närma sig den fas då bättre bordeaux satt sig tillrätta och hittat formen. Vinerna serveras till midsommaraftonens grill av hängmörad entrecôte, nyslagen bea och smörrostad potatis och har alltså fördel av hemmaplan. Däremot oluftade, till sin nackdel. Slarv... Provningssällskapet är mindre vana vinprovare, vilket ofta gör det hela mer naket och ärligt. Det finns inga som helst inslag av etikettdrickande runt bordet, om vi säger så.
Chateau Pontet-Canet 2004 har en klassisk doft med inslag av ceder, plommon och svarta vinbär. Saftig och god med bra grepp i tanninerna. Vinnaren till maten!
Chateau Pontet-Canet 2005 har en mer parfymerad doft med drag åt blommor. Mjuk, fruktig smak med god längd och struktur utan att nå -04:s tanniner. Vinnare på egen hand!
Det blev dött lopp och flera ändrade uppfattning fram och tillbaka under kvällen, beroende på om vinet dracks ensamt eller till maten och naturligtvis med hur luften påverkade dem efterhand.
Jag är hur som helst mycket nöjd med att ha några flaskor av båda årgångarna och ser fram emot att följa det över tid!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar