söndag, september 05, 2010

2006 gaja ca'marcanda promis


Till torpet i Gästrikland har det förts en del hyfsade bruksviner av olika slag. Med någon slags bild av vilt och svamp på näthinnan kändes ett par flaskor bourgogne som ett bra komplement. Albert Bichots Pommard 2007 passerade dock tämligen obemärkt förbi i lördags. Borde lära mig att låta mina bourgogner mogna! Samtidigt, på en annan plats, njöt Vinmannen av en av Povel Ramels gamla kommunbourgogner; också det en Pommard men från 1953... Att han drog längsta strået behöver knappt tilläggas.
Åter i civilisationen ikväll blir det rester på älgstek med kantarellsås och klyftpotatis. Och eftersom jag läst i senaste Livets Goda om Angelo Gajas satsningar i Toscana (en artikel som för övrigt åter väcker frågan om gränsdragning mellan journalistik och redaktionell reklam; jag menar ta bara rubriken: "Ca'Marcanda - en ödmjuk men storslagen satsning i Toscana av Angelo Gaja"... nästa uppslag följer en artikel om deras verksamhet i Piemonte: "Gaja - inget lämnas åt slumpen hos Barbarescos stolthet"... kritiskt granskande journalistik, någon?) så fiskar jag fram en Ca'Marcanda Promis ur källaren. Vinet är en modern toscanare med en blandning av internationella och inhemska druvor i oheliga konstellationer: 55% Mt, 35% Sz och 10% Sangiovese. Det har fått 18 månader i nya och "slightly used" barriquer. Jag tror att jag läst någon provare som fick bordeauxvibbar av vinet, och att det var därför det hamnade i min korg någon gång i vintras... Det finns kvar i beställningssortimentet.
Jag hade ju inte planterat mig i Bordeaux på doften. Är det Cabernet Sauvignon som saknas? Jag provar alltför lite Merlotdominerad bordeaux för att göra tvärsäkra kopplingar till östra stranden, men inget i vinet andas Gironde... Doften är tilltalande, varm utan att bli sötfruktigt påträngande, med mörka körsbär, plommon, mineral och en lätt bitter örtighet. I munnen är vinet balanserat, tydligt utan att bli kraftigt, bra tanniner som inte suger tag alltför hårt men ändå markerar närvaro och ett drygt medellångt slut. Smaken rör sig mellan plommon, lakrits, fat och begynnande mognadstoner. Bra syra.
Överlag ett bra vin. Hustrun gör tummen upp och jag instämmer. Ett vin som faktiskt kombinerar något av en traditionell suritalienare med en fruktigare kropp och hittar ett spännande och fungerande uttryck. Gott!

10 kommentarer:

Ulrik sa...

Om man träffat Gaia Gaja är det lite knepigt att vara alltför kritisk. :-)

Ulrik sa...

Jag var tvungen att leta upp citatet som Neil Martin på WA skrev efter en vertikal av Gaja.

Entering the revolving doors, warmth thaws body and mind and it was then, as I descended to the basement meeting room when I missed a heartbeat…
There she is. A ray of warm Italian sunshine. Aphrodite incarnate.
Is this how Paris felt when he first set eyes upon Helen? Is there a Menelaus in the background? I hope not. Cupid would not be so cruel.

Gaia Gaja
Let’s get this out the way first. Gaia Gaja is what we call in the trade: a certified babe. She is attired in what looks like a chichi designer t-shirt prudently covered by a smart conservative jacket, just in case dad chances upon photographic evidence of sartorial lassitude. She is a lethal assemblage: smouldering, Mediterranean beauty whose radiant complexion renders her audience’s even more wan and pasty, a wholesome “girl-next-door” cheekiness and curves that should be outlawed at this early hour of the morning. Season with youthful joie-de-vivre, a wry, self-effacing wit and a devilish twinkle in her eye…it is a good job licentious thoughts cannot be heard, for the noise would have been deafening.
When she apologizes for the absence of Angelo, I did not hear one complaint.

konjären sa...

Efter dina kommentarer var hustrun tvungen att googla bilder på Gaia Gaja, och blev närmast besviken... Men mer än en vinskribent har ju fallit för henne så till den milda grad att de - ganska oproffsigt - låter det skina igenom i text. Var det inte Anders Melldén i Livets Goda som hade en lång utvikning om hennes yttre och inre kvaliteter i ett tidigare nummer? Nu senast klarade han sig...

Neil Martins kärleksförklaring står ju ett par snäpp över en vanlig förlupen kommentar om en kvinnas yttre i en text som handlar om hennes arbete. Han har ju vevat igång hela lovsångsmaskineriet och gör därmed humor av det hela!

Ulrik sa...

NMs kärleksförklaring är rolig. Han försöker ju inte hymla med den.

Jag tycker nog inte bilderna gör Gaia rättvisa, eller så blev jag bara själv alldeles för charmad när jag fick platsen mitt emot på en vinmiddag här.

Det komiska är att jag just igår fick mail från Gaia, med kommentarer på Neals text. Och nu fick jag namedroppat att jag mailar med Gaia Gaja också :-)

konjären sa...

...och då måste du ju - som tydligen är facebookbundis med "a certified babe" som Gaia föra vidare vad hon i sin tur tycker om Neils text; kul, smickrande, tokig, pinsam, out-of-line...!?

Ulrik sa...

"I was quite surprised by the style of the article but overall pleased."

Anonym sa...

Börjar det inte bli dax för en Mouton 75:a snart ???

konjären sa...

Det har du väldigt rätt i, käre "inte fullt så anonym som jag tror...." :-)

Spot and Tell sa...

Hej!

Vi vill bjuda in dig på vinprovning. Läs mer om den och om oss på http://spotandtell.se/blog/spotting/forhandsprovning-trio-chardonnay/

Maila katja@spotandtell.se om du vill komma (begränsat antal platser).

Spot and Tell sa...

Hej!

Vi vill bjuda in dig på en vinprovning nu på torsdag. Maila till katja@spotandtell.se om du vill komma (bara ett fåtal platser kvar!). Läs mer om vinprovningen på http://spotandtell.se/blog/spotting/forhandsprovning-trio-chardonnay/

Ha en skön dag!