Åka båt å köpa vin

En minikonferens ombord Viking Line Cinderella avrundade veckan på ett bra sätt. Deras taxfree innehåller utöver flakvis med fulöl och dåliga destillat i plastflaskor, faktiskt också en hel del rariteter. Jag våndades, och konsulterade både pokermannen och vinmannen för stöd. Med sådana kamrater blev inköpen många...




















Intressantast var kanske magnumflaskan med Chablis Grand cru les Clos, Laroche, 1988 (jo, det är en sådan på bilden ovan...). Ett par flaskor Pichon-Longueville Comtesse de Lalande 1996 fick också plats i korgen tillsammans med en magnum Mas la Plana 1995... Om Comtessen tycker anrika Berrybröderna så här

In Bordeaux 1996 was the year of the Cabernet, and Pichon-Longueville-Lalande is no exception. Although this Château is known for using an unusual amount of Merlot (around 30-40%) they could not resist the temptation and only used 5% of it to make room for the exceptionally over riped Cabernet. The outcome is one of the best Pichon-Longueville-Lalande ever produced. Will keep for over 30 years.

De tar 59£ för en halvflaska, vilket är nästan vad helflaskan kostade ombord. Ett klipp, således! Källaren växer stadigt...

Det dricks för lite portvin

Häromkvällen föreslog IT-mannen att jag skulle titta över på en bit ost. Det lät som en strålande idé, och jag plockade fram en Croft Vintage Port 1977 och knallade över. Vinet var ganska milt och lent, men ändå inte utan kraft, och med en läcker ton av mogna plommon i såväl doft som smak. Att samlas kring en vintage port och ett par salta ostar (gorgonzola och roquefort den här gången - roquefort regerar!) är ett enkelt och fullständigt förträffligt sätt att umgås. IT-mannens vapenbroder från slaget om Nyteg var där, och brorsan dök upp lite senare. Den eviga striden mellan Duvrike och Attmar ventilerades vidare...



Då det här var den sista mogna porten i källaren så finns det nu ett stående uppdrag till mig själv att fylla på det vid första bästa tillfälle. Systemet erbjuder ganska få i mogen ålder; framför allt ett par -85:or med styv prislapp...

Svar på tal

Min matidol Lisa har fått egen frågelåda på Tasteline. Där svarar hon bl a på frågan om kantarell och kanel verkligen är så lyckat... Hoppa dit, vet ja!

Kantareller och kanel

När man jobbar under helgen blir sig inte allt likt. Plötsligt fanns bara söndagen att hinna med allt som man normalt vill få ut av en ledig helg - familjeutflykt, barnkalas, träna, handla mat, laga mat, äta mat och umgås lite. Det gick hur som helst, och med tanke på mina älgjagande kollegor så festade vi till det på älgbiffar från Malung, med kantarellfräs, mandelpotatis- och cheddarpuré samt en röd- och portvinsreduktion. Enkelt, men löjligt gott. Köttet var otroligt mört och välsmakande, och tillbehören lirade bra.




Ett litet experiment måste ju också med i kockandet, och den här gången var det kombinationen kantarell och kanel. När jag hade fräst lite schalottenlök och svampen tillsatte jag lite nyplockad, finhackade persilja till det hela. Mot mig steg då en doft som jag genast förknippade med kanel, och jag kunde inte motstå frestelsen att förstärka den med lite malet dito. Försiktighetsprincipen rådde, men smaken var skönjbar i den färdiga anrättningen, och inte oäven? Någon som provat något liknande? Till detta en Chateau des Annereaux, som hustrun tyckte var bättre förra gången. Kanske det. Gossen gillade det hela i alla fall, trots vatten i glaset.


Efterrätten blev lite vaniljglass med en passionsfruktskaramellsås (Jan Hedh). Smarrigt! Och i morgon ny vecka igen...

Bordeauxsläpp på måndag

I morgon släpper Systemet månadens nyhteter, och den här gången visade det sig innehålla ovanligt mycket kvalitets-Bordeaux. Så många att det blir svårt att välja... Skall man lägga slantarna på La Salle de Château Poujeaux 2001 (161:-), eller Château Chasse-Spleen 2002 (245:-), eller Château Poujeaux 2002 (249:-) eller Château Fonroque 2003 (272:-) eller Réserve de la Comtesse 2001 (282:-) eller Château Soutard 1999 (291:-) eller Le Carillon de l'Angelus 1999 (469:-)...? Puh!

Hur står sig slottens andraviner mot deras första? Är ett andravin et bra år ett bättre kort än ett första vin ett svagare? Hur står sig egentligen årgång 2002 mot 2001 och 2003? Och skulle inte jag fylla på källaren med lite italienskt, och därmed i stället satsa på Castello di Brolio 2003 (286:-)? Så många frågor, så få svar... Måste få tag på vinmannen i morgon. Han står väl på Regeringsgatan ett par timmar innan portarna öppnas, i vanlig ordning.

funghi porcini

På hustruns och min förlovningsresa i Italien för några år sedan träffade vi IT-mannen och hans fru. Det visade sig att vi oberoende av varandra bokat resor till Florens, och vi såg givetvis till att umgås en del när vi nu hade chansen. De tog med oss till en mycket trevlig restaurang där vi åt bl a mycket goda gnocchi, och dessutom lärde oss uttala dem rätt ('njåkki). Ett annat minne från Italien var alla underbara svamprätter med funghi porcini. Det tog en stund innan vi kunde fastställa att det faktiskt var karljohanssvamp det handlade om, men inte blev det mindre gott för det.

Så när vi drog på snabbt improviserad svamputflykt med IT-mannen och familj och hittade massor av den kära stensoppen, så kändes det naturligt att äta lite mat ihop på kvällen. En rådjusrsstek med en lyckad svamplasagne (naturligtvis på den färska svampen) och en Chateau Villemaurine St Emilion Grand Cru 1996 funkade bra. Konstaterades dock att det är för lite italienskt vin i källaren. En Barolo hade suttit fint, men den enda jag har kvar vill jag spara ett tag till. Hustrun och jag knäckte ju den första av två 1998 Paolo Scavino Carobric här i somras med fantastiskt resultat, men jag vill spara den andra något år till eller så...