söndag, juli 09, 2006

Sveriges sämsta roséblask men hygglig majskräm

Helgen bjöd på lite blandade mat- och vinupplevelser... Lördagskvällens latpizza skulle sköljas ned med rosévin, var det tänkt. Trendigt och gott, och dessutom svalt. Inte oviktigt i den här hettan. Hustrun studerade noga Allt om vin:s stora rosétest, skrev upp ett par lovande alternativ och gav sig av. Naturligtvis gapade det tomt på hyllorna där hennes flaskor borde ha stått. Det gapade tomt ganska så generellt på roséhyllan, närmare bestämt. Vi kanske inte är snabbast med att nappa på en trend?

Hursomhelst greppade hon en godtycklig, inte altför billig rosé och for hem. Hemma hittade hon sedan följande recension av vinet, 2005 Turning Leaf White Zinfandel Reserve (75kr, nr 98561):
















Kladdig, söt smultrondoft. Vidrigt kokt och ofräsch, halvsöt, helt finesslös och syrabefriad smak.

Snacka om sågning! Självklart var vi tvungna att prova, och kunde bara konstatera att Bengt-Göran Kronstam kan sina saker. Det här var faktiskt riktigt läskigt! Färgen kändes artificiell; som Euroshoppers sämsta syntetsaft som aldrig varit i närheten av ett bär. Doften närmast som smågodis, typ sådana där sockrade lösvikts-gelépersikor som är gula och lite röda. Och smaken... Tja, inte hade den något med vin att göra. Vill man vara snäll (men varför då?) skulle man kanske kunna blanda det med fruktsoda, lite lime och några isbitar och få en svalkande poolside-drink. Syntetiskt, söt och platt. Inga bär, ingen frukt, bara ... geléhallon?

Söndagens grillning blev dock bättre. En hel bit oxfilé grillades med stektermometer i till ett - om jag får säga det själv - klart godkänt resultat. Lite tilbehör fick grilla med (portobello, tomat, paprika...) och så rörde jag ihop en majskräm som jag gillade riktigt bra. Den är dock ganska mastig och bör njutas i mindre mängder:

1 burk majs (340g)
2 msk (ca) flytande margarin
5 droppar vit tryffelolja

Mixa allt med stavmixer till en kräm. Smaka av med salt och peppar från kvarn. Passera genom sil för att bli av med skalrester.



Klicken med köpe-potatissallad kändes egentligen helt omotiverad på tallriken. Jag har hittills aldrig lyckats hitta en som jag tycker bra om. Några hotande regnstänk fick oss hur som helst att duka inne, men annars var kvällen lika varm som alla andra denna hittills fantastiska sommar! I glaset, om någon undrar, en Baron de Ley Reserva. Hustrun lyckades bättre den här gången...

Inga kommentarer: