söndag, september 10, 2006

Kantareller och kanel


När man jobbar under helgen blir sig inte allt likt. Plötsligt fanns bara söndagen att hinna med allt som man normalt vill få ut av en ledig helg - familjeutflykt, barnkalas, träna, handla mat, laga mat, äta mat och umgås lite. Det gick hur som helst, och med tanke på mina älgjagande kollegor så festade vi till det på älgbiffar från Malung, med kantarellfräs, mandelpotatis- och cheddarpuré samt en röd- och portvinsreduktion. Enkelt, men löjligt gott. Köttet var otroligt mört och välsmakande, och tillbehören lirade bra.




Ett litet experiment måste ju också med i kockandet, och den här gången var det kombinationen kantarell och kanel. När jag hade fräst lite schalottenlök och svampen tillsatte jag lite nyplockad, finhackade persilja till det hela. Mot mig steg då en doft som jag genast förknippade med kanel, och jag kunde inte motstå frestelsen att förstärka den med lite malet dito. Försiktighetsprincipen rådde, men smaken var skönjbar i den färdiga anrättningen, och inte oäven? Någon som provat något liknande? Till detta en Chateau des Annereaux, som hustrun tyckte var bättre förra gången. Kanske det. Gossen gillade det hela i alla fall, trots vatten i glaset.


Efterrätten blev lite vaniljglass med en passionsfruktskaramellsås (Jan Hedh). Smarrigt! Och i morgon ny vecka igen...

Inga kommentarer: